De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BILLESHOLM: FÖRSÄLJNING OCII EGEN FÔRBRUKNING. 257 Billesholms eldfasta tegel har tillverkats och försalts under två olika marken, »Svane- holm»1 före år 1895 och »Billesholm» efter denna tid. Tegelbruket vid Billesholm nedbrann till grunden den 31 mars 1913, efter hvilken dag alltså hela verksamheten hårstades år nedlagd. Leran från Billesholm går numera i stållet till Hyllinge och Bjuf och föradlas i dårvarande fabriker, likaså nödig chamott. En del lera rostas i det fria och såljes såsom råmaterial for fabrikationen af alun och svafvelsyrad lerjord, hvarom förut å sid. 256 nåmnts, medan den kolhaltiga skiffern brånnes till chamott och exporteras eller fôrsândes till ôfriga svenska fabriker for eldfast tegel. Försäljning och egen fôrbrukning af stenkol och lera. Af de vid Billesholm vunna kvantiteterna stenkol åtgår en icke obetydlig del för grufdriften och tegelfabrika- tionen, alltså till pump- och uppfordringsmaskiner, eldning i schakten, tegelbrånnings- ugnar och s. k. lönekol m. m. Ar 1910 uppgick sålunda den egna förbrukningen till c:a Vs af årets hela uppfordring. Forhållandet vid öfriga grufvor år angifvet å sid. 140. — Af den uppfordrade kvantiteten eldfast lera och skiffer förbrukades samma år likaledes ungefår en sjattede! för tegeltillverkningen. De respektive beloppen för försälj- ning ocli fôrbrukning voro förenämnda år följande: Stenkol, forsålda .......... » forbrukade . . . . Lera och skiffer, forsåld » » » förbrukad 76,416 ton vårda 837,336 kr. 14,525 » » 107,949 » 33,552 » » 82,511 » 11,843 » » 22,512 » Brytnings-, försäljnings- och förbrukningskvantiteterna af stenkol och leror vid såvill Billesholm som de andra skånska kolgrufvorna under åren 1900, 1905 och 19-10 åro jämte respektiva vården sammanstållda å tabellerna a och 5 i Bilaga B. Tillverk- nings- och försäljningskvantiteterna af eldfast tegel m. m. samt dessas varde åro dåremot angifna å tab. c, d och e i samma bilaga. Stenkolsförbrukningen vid Billesholm, ehuru i sig sjalf ganska betydande, år emel- lertid både absolut och relativt mindre ån förbrukningen vid Skromberga, Höganäs, Bjufs och Hyllinge grufvor med deras i stôrre skala drifna lervaruindustri. Från Billesholms grufva hafva stenkol försalts till Statens jårnvågar och de en- skilda jårnbanorna i Skåne, till sockerfabriker m. m. och till en mångd enskilda personer. Ar 1910 levererades till Statens jårnvågar omkring 16,800 ton stenkol, men fem år tidi- gare hade leveransen dit varit nåra dubbelt så stor. — I fråga om öfriga grufvors för- 1 Rorande mårket »Svaneholm» må, efter från I. Svedberg erhållna nppgiftor, meddelas följande: Konsul J. C. M. Schmidt, bekant från 1860- och 1870-talen for idkande af grufdrift i trakten norr om Helsingborg, hade vid sin egendom Svaneholm strax norr om Landskrona ett togelbruk, dår han af plastisk eldfast lera från Vallåkra samt Billesholmschamott tillverkade ett eldfast tegel, som benåmndes »Svancholm». Efter Konsul Schmidts död nedlades driften vid Svaneholm, och enår den sedermera vid Billesholm år 1888 borjade tegel- fabrikationen arbetade med samma råmaterialicr (Vallåkralera + Billesholms eldfasta lera och chamott) samt egenskaperna hos produkten voro desamma och Svaneholmsmårket var kändt, fick åfvcn dot nya teglet mårket »Svaneholm». Detta uppbörde emellertid år 1895, då mårket »Billesholm» infördes, sedan Billesholmsbolaget sammanslagits med Kropps bolag till Billesholms-Bjufs Aktiebolag. 33—112670. S. G. U., Ser. Ca, N:o 6.