De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

billesholm: KOLFÄLTSOMRÄDET UTANFÖR GRUFVAN. 259 Med benamningen Billesholms kolfåltsområde synes lämpligen bora betecknas det område af 3,165 hektar, inom hvilket det ursprungliga Billesholmsbolaget (det hårstades arbetande Vallåkra Stenkolsaktiebolag) ägde brytningsrätt på grund af utmål och konces- sioner och hvilket numera, efter den 1903 gjorda senaste bolagssammanslagningen, inne- hafves af det stora Höganäs-Billesholms Aktiebolag. Belägenheten, omfattningen och sammansättningen af detta område angifves å sid. 204 samt åskådliggores tillika af kart- skissen fig. 126 å sid. 205, hvarjämte hånvisas till koncessions- och utmålskartan tafl. 2 i atlasen. Ôstra delen af det ifrågavarande området, omfattande delar af Vrams och Risekatts- losa socknar, upptages till hufvudsaklig del af Billesholms grufva och år således i af- seende på kolförekomst och lagerstållning m. m. jåmforelsevis väl utforskad, men hufvud- parten af området, hela mellersta och våstra delarna af detsamma, år till sin geologiska beskaffenhet kånd endast genom borrningar, om man undantager de upplysningar, som vunnits genom vid Bosarps grufva 1 och den gamla Konung Adolf Fredriks grufva be- drifna, mindre betydande grufarbeten. Af det stora antal borrhål, som af f. d. Vallåkra Stenkolsaktiebolag under tiden 1866—1895 samt dårefter af Billesholms-Bjufs Aktiebolag nedslagits inom kolfåltsområdet, hafva 113 blifvit med sina resp. nummer utsatta på kartan tafl. 2 i atlasen samt till- lika i afdelningen »Borrningar» vid slutet så vidt möjligt vederbörligen registrerade.2 — Borrhålen i fråga nedgå i allmånhet till foga stort djup, de fiesta till blott mellan 40 och 60 meter under jordytan, många mindre och endast några få till mera ån sistnåmnda djup. Alla de aldre, före midten af 1870-talet verkstållda borrningarna, c:a 40, voro utförda enligt den gamla, mindre fullkomliga metoden medelst »stångborr», som skottes for hand; de dårefter tillkomna utfördes medelst s. k. »vattenborr» (Mortensens borr- apparat), hvilken i allmånhet icke heller låmnar fullgoda borrprof, om ej sårskild omsorg ågnas proftagandet. 3 Borrjournalernas uppgifter rorande de genomgångna lagrens berg- artsbeskaffenhet och måktighet kunna därför icke alltid tillmåtas fullt afgörande betydelse, ett forhållande som naturligen i viss mån vanskliggör en sammanställning och jämförelse mellan skilda borrhål. Borrprofven har jag for ôfrigt endast i några få fall varit i till- fålle att sårskildt granska. En borrning år utförd medelst s. k. amerikansk maskinborr (»linborr»), nåmligen N:o 19 A i Assartorps by inom Hesslunda socken. 1 de många borrhålen söder om schakten Kapten Berg och Brohus ånda ned till grånsen mot Skrombergaområdet hafva båda hufvudflötserna (A och B) antråffats och genomgåtts. Så år också forhållandet vid de borrningar, som utförts i trakten mellan Brohusschaktet ocli Risekattslösa kyrka (se kartan tafl. 2 i atlasen). Men i borrhålen 1 For Bosarps grufva lamnas längre fram särskild redogörelse. 2 Fore 1893 innehade Vallåkra Stenkolsaktiebolag inmutningsrätteu äfven till det område, som sagda år tillerkandes Kropps Aktiebolag under namn af Sellebergakoncessionen; inom detta område hade förstnämnda bolag också utfört Hera borrningar. 3 I detta afseende torde åtskilligt vara att anmärka, kanske mest mot de under 1870-talet af Inspektoren J. J. W. Carlsson ledda borrningarna. 1880-talets borrningar leddes af Inspektoren J. C. Lundström, och vid de borrningar, som sedermera utfördes genom borrningsentreprenören H. J. Andersson, Vegeholm, ägnade verkets ingeniôrer oftast mycken uppmarksamhet åt proftagandet och särskiljandet af de olika kolsortorna m. m. vid flötsernas genomborrande.