De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
260 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FÄLTEN.
N:o 10 a och N:o 33 väster om schakten Kristoffer och Mattis samt i borrhålet N:o 6
öster ut från schaktet Ivar finnes entlast den nedre flötsen (B) i behåll, och i dessa tre
borrhål äfvensom i flera andra 1 har vid ett tiotal meter under denna flöts träffats keuper-
formationens rôda leror m. m. Den Ofre flötsen saknas således.
Borrhålet N:o 112 vid backen strax väster om Risekattslösa kyrka har att uppvisa,
fOrutom flötserna A och B vid c:a 52 och 61 m. djup, fyra stycken mindre flötser be-
lågna, två och två, högre upp i lagerserien, den öfversta endast omkring 12 meter och
den lagsta 25 meter under jordytan. Dessa mindre flötser, af hvilka for ofrigt den neder-
sta enligt borrjournalen utgöres af en såinre kolsort (»kolsvärta»), synas icke hafva någon
uthållighet, ej heller värde. Jämför profilen fig. 166 å sid. 240.
Rorande den år 1870 med stångborr utförda borrningen N:o 47 inom Charlotten-
borgskoncessionen angifver borrprotokollet vid 43 m. djup under dagytan en kolflöts af
mera ån 72 meters mäktighet, med underligrande lera af samma mäktighet. Troligen år
detta den ofre flötsen (A). Borrningen afslutades emellertid efter ytterligare 9 meters
nedtrångande i sandsten, utan att någon undre flöts nåtts. En högre upp liggande liten
kolflöts, 24 cm. måktig, uppgifves tråffad vid 10 m. djup.
De inom Mörshögskoncessionen år 1872 med nåmnda slags borrapparat verkstållda
borrningarna N:o 54 och 55 till resp. 41 och 54 m. djup gifva icke mycken ledning för
bedömandet. Möjligen år det flötsen Al, som i båda träffats och genomborrats vitl de
nämnda djupen. Flotsernas beskaffenhet och mäktighet uppgifves vara:
i borrhalet N:o 54, nnder sandstenen:
»Blandning af berg och kolsvärta» (kolhaltig skiffer)......................36 cm.
»Rena kol» 42 »
i borrhålet N:o 55:
»Stenkob................................................................... 54 »
med 90 cm. »lagerhall» (skifferlera) ofvanpå och sandsten under.
Respektive 12 och 10 meter ofvanför flötsen uppgifver borrjournalen i det förra borrhålet
1 m. svart kolhaltig skiffer 2 och i det senare svart lera af 30 cm. mäktighet; i bägge
borrhålen ligger sandsten ôfver och under. — Vid jämförelse mellan lagerföljden i den
förut nåmnda, tydligen mera noggrant utförda borrningen N:o 112, väster om Risekatts-
lösa kyrka, och den i borrhålen 54 och 55 uppgifna skulle man kunna tänka på möjlig-
heten af att bottenflötsen i de sistnämnda två borrhålen motsvarade kolfältets A-flots,
och att således A-flotsen skulle motsvaras af hvad som i N:o 55 angifvits som svart lera
10 m. högre upp (se efterföljande uppställning) och af den svarta kolhaltiga skiffern
i N:o 54. Men jämförelsen talar å andra sidan i ännu högre grad för sannolik-
heten af att flötsen i borrhålen N:o 54 och 55 motsvarar flötsen A och att således
flötsen B skulle hafva träffats, om dessa borrningar blifvit fortsatta ytterligare ett tiotal
meter.
1 Borrhålen N:o 14 och 94 nordligt från schaktet Oscar, N:o 13 soder om »Sonadam», N:o 95 ONO
från »Viktor», N:o 81 ej långt NO om »Knut» samt N:o 7 a och 8 a vid järnbanorna soder om schaktet Kap-
ten Berg.
2 »Bildar såsom borrmjöl en seg, degformig massa.»