De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

*^^BMMHIHB|HI|MHai|æiHBBB^KBHB BlLLËSHOtMS KOLFÂr.TSOMRÀDË: DROTTNÏNG SOFIAS DAGORTER. 265 den blef omkring år 1850 aftappad dårigenom att dess fördämningsvallar efter ett häftigt regn språngdes. ^huru grufvan fran början var anlagd på den ofre kolflötsen och denna hufvud- sakligen torde varit foremål för brytning, har äfven den nedre flötsen jämte därunder liggande eldfasta lera tillgodogjorts inom sôdra delen af grufvan, dår den i följd af lagrens stigning åt detta håll träffats vid ortdrifning, enligt hvad Brandberg i forklaringen till grafkartan upplyser. Enår grufarbetet i Adolf Fredriks grufva fortsattes under mera an 40 år efter gruf- kartans upprättande, år det tydligt, att ett icke obetydligt större område utbrutits ån hvad denna karta angifver. I våstra dalsluttningen strax norr om Adolf Fredriks östra schakt (se koncessionskartan, tafl. 2 i atlasen) blefvo under Vallåkrabolagets forstå tid på 1860-talet ett antal dagorter anlagda i afsikt att dår bryta stenkol ur öfre flötsen, men man stötte snart nog allestådes på gamla orter och utbrutet fålt från Adolf Fredriks- grufvans tid och upphörde snart med försöket. — Äfven i dalsluttningens östra sida an- lades och bearbetades en kort tid fiera dagorter på öfre flötsen, de så kallade Drottning Sofias dagorter. Vid mynningen af dessa kunde iakttagas en sandsten, som nårmast ofver kolen hade môrkgrà fårg och var grofkornig, men i lagrets ofre delar var Ijusgrå, ut- mårkt tydligt skiktad och mycket los. I denna sandsten forekomma en hel mångd kort- lar och bollar af jårnlera. Underbådden till det 20—30 cm. måktiga kollagret år lera. Lagren luta helt svagt mot norr eller nordvåst. — Något öster om dagorterna åmnade Vallåkra Stenkolsaktiebolag åfven afsånka ett par schakt, men i följd af svårigheter på grund af den upptrådande flytsanden kunde icke något af dem fullbordas. I det å dåldens botten nedanfor Sofias dagorter år 1864 neddrifna borrhålet N:o 28 tråffades den undre flötsen (30 cm. kol och »flis») och ungefår 27 m. därunder den rôda keuperleran. I östra sidan af samma lilla båckdåld, dår Sofias dagorter åro belågna, framtråda på ett stålle, något norr om dessa (se koncessionskartan), lager af samma hvita kaolin- blandade sandsten som den, hvilken finnes ofvanpå kolflötsen i Bosarps grufvas dag- orter norr hårom. Såsom af koncessions- och utmålskarten (tafl. 2 i atlasen) synes och redan forut om- nåmnts, framgår östra och sydôstra grånsen for Billesholms kolfåltsområde ganska nåra grånsen för den stenkolsförande formationen. Strax utanfor, delvis till och med innanfor forstnåmnda grans, vidtager nåmligen den underliggande keuperformationen, hvilken i sin ordning hvilar på silursystemets lerskiffer m. m. I borrhålet N:o 16 på Ekeby bys mark söder ut från grufvan har keupern helt och hållet genomborrats och siluren träffats. En vertikalsektion genom sagda borrhål år framstålld i fig. 5 å sid. 14. Ett geologiskt-stratigrafiskt forhållande, som måhånda tyder på att den undre kol- flötsen (flöts B) afsatts i en svagt trågformad fordjupning, stråckande sig i NNVdig rikt- ning från Billesholms grufva ofver Bjuf och vidare, år det, att afståndet emellan de båda hufvudflötserna (A och B), hvilket inom hufvudparten af Billesholmsområdets östra del år 6—10 meter, minskas ju långre våster ut inom kolfåltsområdet man kommer, nåmligen från ungefar 8 meter vid Bosarps grufva och Risekattslösa kyrka till SVa meter vid borrhålen N:o 76 a och 19 a i Hesslunda socken, likasom också sagda afstand inom kolfåltsområdets ostliga och nordöstra del minskas åt öster, från 5 meter vid schaktet Oscar 34—112070 S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.