De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

272 lir. DE SÅRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTE#. Für vattenuppfordringen användes en dubbel Rittingerpump, lika de vid Höganäs befintliga och liksom dessa tillverkade på C. Hoppes Maschinenbauanstalt i Berlin. Pumpen drifves direkt af en tandem-compound ångmaskin på 150 hästkrafter och är beräknad för en vattenmängd af 6 kubikmeter per minut. Lyfthöjden från grufvans botten till dagen är minst 60 meter. Stigrören hafva 280 mm. inre diameter och 7 mm. o-ods- tjocklek. Antal slag per minut är 20; resten» (slaglängden) är 1 meter. Svänghjulets diameter ar 5 meter (Bergmäst, relat. for 1901 och 1904). Uppfordringsformågan vid 20 hvarf beräknas till 6 kubikmeter per minut. Pumpverket var färdigmonteradt och igangsattes i aug. 1898; det har allt sedan dess varit i verksamhet. — Schaktets mvnning befinner sig inuti maskinhuset. Flötserna. De två vid Bjuf bruina kolflötserna {A och B} motsvara dem, som bearbetas i den några kilometer sydligare belägna Billesholms grufva, och uppträda i likhet med dessa med varierande mäktighet inom olika delar af det brutna området. Hvad den Ofre flotsen (flots A) beträffar företer denna därjämte ganska stora skiljaktigheter i afseende på lager- sammansättning, i det att, såsom nedan skall visas, själfva kolen inom densamma kunna vara fordelade i ett, två eller tre lager, såsom också vid Billesholm är forhållandet. Skill- naden mellan kolmäktighetens maximi- och minimibelopp kan uppgå ända till 40 cm. eller nara detta tal; och gäller detta såvål ofre som nedre flotsen. Ofvergångarna ske naturligtvis småningom. Fig. 172—180 torde gifva en föreställning om Ofre flötsens varierande samman- sättning och mäktighet samt de närmast under och ofvan liggande lagrens beskaffenhet inom skilda delar af det till slutet af år 1907 brutna området. Fig. 172. Sandsten, hvit, kaoHnblandad. Lera, grå, fet, plastisk, ej eldfast. Saknas flerstädes. Stenkul N:o 1. Grå lera eller skifferlera] (»Grå lera N:o 5») | s^ Svart kollialtig skiffer | F-lern. (»Mork lera N:o 5») J Stenkol N:o 2, delvis N:o 3. Sandsten, fin, grå, eller sandig skifferlera. Sandsten. cm. 13 Stenkol N:o 1. Svart kolhaltig ski ffer. Eldfast lera, s. k. F-lcra. Stenkol N:o 2. Sandsten. Fig. 174. Sandsten. Stenkol N:o 1. Eldfast lera, s. k. F-lera. Stenkol N:o 2. Sandsten. Fig. 172—174. Vertikalsektion er genom ofre kolflötsen (flots A) inom brytningsområdet für schalctet 1 rid Bjuf. Skala Iso. 172. Omkring schaktet N:o 1. Efter en i kontoret vid Bjuf år 1876 uppställd naturlig profil; lagerbeskaffenheten bestamd af E. Erdmann 1876. — 173. Ungefar 350 m. OSO från schaktet N:o I, midt emellan de därvarande två mellersta förkast- ningarna. Efter flötsprofllen 191, E. 10 i Grnf kartekontoret, Stockholm. — 174. C:a 160 m. soder om schaktet N:o I. Efter flötsprofllen 191, E. 6 i Grufkartekontoret, Stockholm.