De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

274 III. DE SÄRSKILDA GRÜFVORNA OCH FALTEN. Ofre flötsen synes hafva sin största kolmåktighet vid samt närmast söder och väster oin schakten N:o III och IV; flötsen utgöres dår af tva lager kol, om samman- lagdt mellan 50 och 69 cm. måktighet, skilda af ett mer eller mindre måktigt lager eld- fast lera, den s. k. F-leran. Det nndre kollagret år hår mäktigare an det öfre. Fig. 175 och 176 lämna exempel på flötsens beskaffenhet inom detta område. På ett afstånd af omkring 400 m. i sydvåst från schaktet N:o III har maktigheten af flötsens båda kollager minskats till mellan 30 och 40 cm., ocli åndå långre söder ut, såsom omkring och söder om schalsten I och II, har till ocli med detta mått undeistigits (se fia. 172, 173 och 174). Inom ôstra delen af det från schakten I och II utbrutna området (jåmfor grufkartan, tafl. 8 i atlasen) år däremot öfre kolflötsens måktighet om- kring 40 och 50 cm., somligstädes niera, somligstådes mindre. Iiioiii sydöstligaste delen af det brutna området, 400 700 meter sydost fran schak tet N:o I, utgöres °flötsen flerstådes (se fig. 181) af tre kollager, hvilkas sammanlagda måktighet befunnits variera mellan 30 och 50 cm. Det ôfversta af dessa tre kollager j flötsen år maktigast, de båda undre ganska tunna. Mellanlagren utgöras af eldfast lera. Fig. 179 utgör exempel på denna sammansåttning hos flötsen. — Tre skilda kollager at tillsammans 47 cm. måktighet innehåller flötsen åfven på ett stålle inom grufvans norra hälft, nämligen omkring 450 in. SSV om schaktet N:o III. Strax norr och nordost hårom består flötsen af endast ett kollager, som enligt upp- måtning på och 28 cm. tre 150 meter från hvarandra skilda stållen har en måktighet af resp. 21, 20 Något litet sydligare, inom södra delen af det från schaktet N:o III brutna området, har inom ett område, som möjligen samraan- hånger med foregående, flötsen likaledes befunnits ut- goras af ett enda kollager, underbåddadt af lera och ôfverlagradt af sandsten samt blott 20—25 cm. maktigt, enligt på fyra ställen dårstådes i grufvan gjorda upp- 3 EZ3 Fig. 181. Kartskiss angifvande de ungefar- liga områden i Bjufs grufva inom hvilka öfreflötsens stenkol äro fördelade på ett, trå eller tre lager. Skala 1:25,000. 1. Stenkolen forekomma i ett enda lager. 2. T » » två af leram.m. måtningar. Fig. 180 framståller en profil hårifrån. Äfven på ett par stållen inom södra delen af grufvan, söder och sydost om schakten I och II (se fig. 181), innehåller flötsen (flötsen J) blott ett kollager, 19—26 cm. maktigt. Den underliggande leran år hår likasom också vid de förenämnda ett-lagers-lokalerna flerstädes ovanligt måktig, ånda till 1 ocli IV2 meter. Man har vid grufbrytningen ofta gjort den iakttagelsen, att, dår lerans måktighet ôkas, sker en minskning i flötsens kol- måktighet och tvårtora. Fig. 178 visar emellertid ett exempel på att undantag hårifrån forekomma. Med ledning af det stora antal (omkring 80) uppmåtningar af flötsens måktighet och sammansåttning, som genom grufförvaltningen utförts och ôfver hvilka s. k. flötsprofiler i skalan Vso forvaras i det under Kommerskollegium sorterande Grufkartekontoret, Stock- åtskilda lager. , * 1 0 1 n äro fördelade > tre skilda lager, liolll), hår J^^ ^ciioin \ KlSfuGlKlC lilln kllltsklSSf Hg. lol?