De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJUF: GASGENERATORER. 305 under senare hälften af 1870-talet. Bränningen skedde i en s. k. kanalugn efter Bocks system med några vid Bjuf företagna förändringar. Lervaruproduktionens storlek och vårde vid säväl Bjuf som de ôfriga verken åren 1900, 1905 och 1910, angifves i tabellerna c och d i Bilagan B, kvantiteten och värdet af från sagda verk under samma år sålda fabrikat i tabellen e. I fråga om afsättningsorter m. m. aro uppgifter lämnade i afdelningen II, »Skånska kolbrytningens historia», sid. 106. — För sina produkter har Bjufbolaget (Kropps aktiebolag) erhållit åtskilliga utmårkelser vid de utställningar, i hvilka det deltagit, nämligen i Norrköping 1876 (första pris), Göteborg 1891 (guldmedalj), Köpenhamn 1888 och Chicago 1893^ Iforening med Billesholm (såsom Billesholms-Bjufs aktiebolag) erôfrades guldmedalj i i Stockholm 1897 och i Helsingborg 1903. Vid Bjuf likasom vid ôfriga skånska stenkolsverk, där lervarutillverkning ufofvas, med undantag for Billesholm, sker bränningen af lerfabrikaten i ugnar, som eldas med gas alstrad i gasgeneratorer af mindre värdefulla stenkol och en kolrik svart skiffer.1 Tre olika typer gasgeneratorer hafva varit i bruk, nämligen Bildts, Mendheims och Hel- lers.- Af dessa synes den sistnämnda typen vara den, som numera mest användes. For närvarande finnas vid Bjuf 3 Bildts- och 4 Mendheimsgeneratorer,3 men de fyra senare komma så småningom att ombyggas eller förändras till Heller-generatorer, såsom redan skett vid Skromberga med samtliga där befintliga. Af Heller-typen finnas nu 28 vid Höganäs, 28 vid Skromberga och 6 vid Hyllinge. Fig. 211—214 med tillhörande for- klaringar torde gifva ett begrepp om de ifrågavarande tre generatortypernas konstruktion. Bildts generator år afbildad å fig. 211. »Den har ett stångrost, under hvilket ett blåsterror vanligen raed ängbläster — inmynnar. Upptill åter slutes generatorn af en apparat, som fått namnet Bildts automatiska uppsåttningsmål och som består af öfveist en ifyllningstratt (P) samt under denna en kolbehållare (A), hvilande på genera- torns täckhäll. Under denna behållares nedre ôppning roterar en matarskifva (J/) med tvenne snäckformade fordelningsblad (b och i1), hvilka vid skifvans rotation jämnt fordela kolen ôfver hela uppsättningsytan, så att stenkolslagret blir alldeles jämntjockt å rostet, och som denna matarmekanism arbetar hela tiden ugnen går och kol efter kol nedfaller i generatorn, blir utvecklingen af de tunga kolvätena fullkomligt jämn och till följd däraf äfven lågan i den gaseldningsugn, for hvilken generatorn tjänstgör, alldeles jämn. Till driften af matarmekanismen åtgår Vio hästkraft, och skifvan kan ställas efter olika bränsle- groflekar från stybb upp till rätt stora stycken. För att underlätta rensningen af plan- rostet har generatorn på senare tiden nedtill i stället för murad mantel kring askrummet forsetts med en höj- och sänkbar plåtkupa (PI), som medelst vattenlås (71) kan fås att Ibörjan skedde bränningen af eldfast tegel vid Bjuf i ringugn enligt ingeniör C. Kulls system. ” ßoBStruktöreraa äro ingeniøren C. W. Bildt, Stockholm, ingeniôren G. Mendheim, München och direktören F. Heller, Kasniau bei Pilsen (Böhmen). 3 Enligt vid Bjufs grufva erhållet meddelande under besök därstädes sommaren 1907 matas Bildtqenera- tore^a där med krossade fliskol (kohorten »AB 6») från Billesholms grufva, d. v. s. därvarande sämsta kolsort (jamtor prislistan, sid. 258). I Mendheimsgeneratorerna användes däremot den kolhaltiga skiffern, »mellan- berget» och »bottenberget», ur Bjufs nedre flöts jämte en del battre småkol, skiffern i jämförelsevis större stycken tor att uppbära smakolen, sa att massan blir tillräckligt gasgenomsläppande. lill generatorerna vid Skromberga (Hellers typ) användas Skrombergas kol N:o 2, krossade och harpade. 39-112670. s. G. U., Ser. Ca, N-.o «.