De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

304 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN. Märke Höganäs. Märke Stabbarp. Märke ★Stabbarp*. Kiselsyra 61,86 % 57,72 % 57,42 % Lerjord 33,91 > 37,54 . 39,49 » Järnoxid 2,10 » 2,09 > 1,84 » Kalk 0,65 » 0,97 > 0,24 » Talk 0,27 > 0,33 > 0,21 » Alkalier 1,32 > 1,25 » 1,20 » Summa 100,11 % 99,90 % 100,40 % Beträffande eldfastheten kan hår, gransen befunnits vara: hos tegel af market *J3juf*.. » » » » *Stabbarp* » » » » Bjuf F . » » » » Stabbarp. » » » » Bjuf K ■ Till jämförelse må påpekas sammanfaller med Segerkäglan N:o i med N:o 35.2 efter E. Sieurin, 1 anföras, att småltnings- . .. = Segerkaglan N:o 33. ...= » » 33—34. ...= » » 33—34. ...= » » 32—33—34. ...= » » 31—32. att smältpunkten hos Höganäsverkets vanliga eldfasta tegel 0—31 och hos samma verks speeialkvalitet för masugnsställ Tillverkningen af eldfast tegel vid Bjuf uppgick för år 1910 till nâgot mera ån 25,000 ton med ett värde af ofver 660,300 kronor. Samma år såldes 24,859 ton, vårda 657,855 kr. — Den tillverkning af klinkrade varor, med de s. k. stjårnlerorna nedom undre flötsen som råmaterial, hvilken ågde rum under några år från 1897 och upphörde med 1905,3 uppgick sistnåmnda år till 4,420 ton och ett vårde af 71,560 kronor. Förutom af eldfast tegel och klinkrade varor har vid Bjuf åfven fabrikation af asktegel (stenkolsaska + kalk) och vanligt murtegel, s. k. rodtegel, ågt rum. Asktegel- tillverkningen pågick under 1880-talet (1883—1890). Största vinsten af densamma an- sågs dock bestå i förbrukandet af stenkolsaskan, hvilken genom sin ståndiga ôkning mer och mer inkråktade på utrymmet (Styrelseberåttelse till 1884 års ordinarie bolagsståmma). — Rödtegeltillverkningen, med kvartår lera, »ytlera», som råmaterial, pågick några år 1 »Sveriges tillverkning af eldfasta och därmed jämförliga produkter»; uppsats intagen i KLASONS fest- skrift 1910. 2 Vid Höganäs tillverkas numcra två nya tegelsorter betecknade med markena & Höganäs* och * Bjuf*, båda af nastan uteslutande utländska råmaterial. Smältpunkten är Segerkaglan N:o 35—36. Bägge teglen aro synnerligen slitstarka. Det senare ar något surare än det förra. (E. Sieurin i bref, nov. 1913.) 3 Snart efter den stora bolagssammanslagningen år 1903 hade nämligen styrelsen för Höganäs-Billesholms Aktiebolag gått i författning om tillämpningen af en bland do viktigaste grundprinciperna for det nya bolaget, att hvarje sarskild fabriksgren borde drifvas å den plats, som bäst lämpade sig for fabrikatets framställande. Beträffande fabrikationen af eldfast tegel och »klinker» bestämdes i enlighet härmed, att vid Höganäs, som har hamnplats vid hafvet, skulle tillverkas allmän eldfast vara, hufvudsakligen beräknad för skeppning till rikets kust- städer samt för export, då däremot allt kvalitetstegel, hvilket på grund af sitt högre pris battre tålde fraktkost- nader, skulle tillverkas vid Bjuf, där rikligaste tillgång på den bästa leran funnes, och slutligen att vid Billes- holm hufvudsakligen borde tillverkas klinkrade varor (Styrelse- och Revisionsberättelse för år 1903).