De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
BJUF: LERORNA OCH FABRIKSVERKSAMIIETEN.
303
ofvanifrån, tillåter blott uftagandet af en ringa procent af hela lagret, såval i djuprikt-
ningen som i hånseende till dess ytområde. Med nu begagnade brytningssätt, IV2 m.
breda och 2 m. höga orter med 15 m. mellanrum, tyckes den yttersta gransen vara upp-
nådd för att undvika sammantryckning i förtid af lerorterna och därigenom åstadkomna
svåra sättningar i jordytan.»
Af de eldfasta råmaterial, »F-lera» och »K-lera», som atfölja Bjufs respektive öfre och
nedre flöts, tillverkades redan tidigt eldfast tegel af mångahanda såvål form som storlek.
1877 års priskurant upptager 15 stycken till form och anvåndning olika sorter, hvardera
med från tre ånda till åtta olika dimensioner, nämligen vanliga murtegel, halfstens-hvalftegel,
helstens-hvalftegel, masugns-piptegel, rostugns-hvalftegel, rostugns-pelaretegel, kupolugnstegel,
stjälpugnstegel, kamintegel, ärilstegel, krubbtegel, bessemertegel (stoppare och tärningar) samt
dessutom golf- och trottoarsten och golfsten med tärningar.
Kvaliteten angafs genom ståmpeln Bjuf F for det af F-leran tillverkade, mest eld-
hårdiga teglet 1 och medelst Bjuf K för det ordinåra teglet af K-leran. Vid de prof-
brånningar, som af A. Werner Cronquist utfördes i Schloesings ugn, vid en temperatur
motsvarande småltning af en legering lika delar guld och platina, visade sig Bjufs F-tegel
i hög grad eldfast och mera eldfast ån något förut hos honom profvadt tegel, som ej
tillhör klassen Dinas-sten. Och enligt befintliga intyg af år 1877 har samma slags tegel,
vid användning i gasvållugnar vid Svanå, Degerfors, Robertsholm & Bofors och Boxholms
bruk samt vid Norrkôpings Mekaniska Verkstad befunnits synnerligen eldhårdigt, t. o. m.
öfverträffande Höganäs’ och Stabbarps eldfasta tegel.
Vid Bjuf tillverkas numera, enligt E. Sieurin, eldfast tegel af fôljande kvaliteter
och marken:
Kvalitet » A . . . . Märke *Bjuf*
» * Stabbarp
Kvalitet B . . . . Märke Bjuf F.
» .. » Stabbarp.
Kvalitet C . . . . Mårke Bjuf K.
Teglet mårkt *Bjuf* år ett surt tegel med inblandning af kvartsit i den för ôfrigt
till större delen af egna materialier bestående massan; det utmårker sig genom vissa
egenskaper, framför allt krympfrihet, som skiljer detsamma från de vanliga kvaliteterna
och gör, att teglet trots sin lågre småltpunkt satts i en högre prisklass. I teglet med
ståmplarna *Stabbarp* och Stabbarp ingår till stor del Stabbarpslera.2 Mårket *Stabbarp*
har högre slitningsmotstånd ån Stabbarp och Bjuf F, en egenskap som ernåtts genom
tillsats af vissa utlåndska leror; i följd häraf har detta marke uppförts i högre prisklass.
A de båda Stabbarps-tegelsorterna åfvensom (för jämförelse) å eldfast tegel från
Höganäs åro år 1897 analyser utförda vid Chemisches Laboratorium für Thonindustrie
i Berlin, hvarvid nedanstående resultat erhöllos: 3
1 Vid tillverkningens början användes jänite stämpeln Bjuf F äfven Bjuf FF, men blott for att beteckna
olika siktar, som den malda leran passerat.
2 Vid Stabbarps grufva finnes fortfarande lager af Stabbarpslera, hvaraf levereras till Bjufverken
efter behof.
3 Enligt »Minnesblad till Höganäs 100-års-jubileum», af H. A. MUELLER. Helsingborg 1897. 4:o.