De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

BJUF: KOLFÄLTSOMRADET. 311 nédslagna borrhålen N:o IV och V afslutades nästan omedelbart sedan den nedre fiötsen genomgåtts, men vid N:o III fortsattes borrningen c:a 20 meter dårunder, hvarvid, efter c:a 18 meters borrning i hufvudsakligen sandsten och »sandsten med lerskifferränder», träffades keuperformationens rôda lera. Borrhålet N:o II nara Vegeån, vid gransen mot Billesholmsfåltet, neddrefs ungefår 25 m. under nedre flotsen utan att, så vidt man kan döma, keupern nåddes. De från brytningen i grufvan kända lagren af eldfast lera, F-lera i den ofre flotsen och K-lera i den undre, synas forekomma åfven inom Sellebergakoncessionen. F-leran år i borrhålen N:o IV ocli V sårskildt tydligt angifven såsom en grå lera mellan ofre flötsens två kollager, likaså i N:o 111-, i alla fem borrhålen har en môrkgrà lera (K-leran) iakttagits strax under nedre fiötsen, stundom skild dårifrån af ett sandstenslager. Ofre flötsens kolmäktighet uppgifves vara omkring 30—40 cm., den undres omkring 60 cm. 1 åtskilliga af Billesholms-Bjufs Aktiebolag inom Sellebergakoncessionen åren 1900 och 1901 medelst »vattenborr» utförda borrningar 1 (N:o 147—156) hafva likaledes såval kolflötser som de dessa àtfôljande lerorna konstaterats och efter borrprofvens gransk- ning blifvit nårmare beståmda i afseende på måktighet och kolsort m. m. af dåvarande grufingeniören vid Bjuf B. Hj. Lundgren. På 14 meters djup under nedre flötsen i borrhålet N:o 150, norr om L. Mörshög, vidtager en liusröd lera, som troligen tillhör keuperformationen. För borrhålens låge hånvisas till kartan tafl. 2 i atlasen. Med några ord må hår omnåmnas de af Kropps Aktiebolag redan åren 1871— 1873 verkstållda borrningarna, N:o 1, 2 och 3 Bjuf, hvilka ju åro af sårskildt in- tresse, emedan det var de dårvid erhållna resultaten, som utgjorde nårmaste anledningen till att grufvan vid Bjuf anlades och en kolgrufveindustri hår uppstod. Dessa borrningar voro de första, som i Skåne utfördes medelst den s. k. amerikanska, med maskinkraft drifna borrapparaten, åfven kallad »linborr». De forlades i en trekant, på ungefår 1 kilometers afstand från hvarandra, i riktningarna sydvåst, våster och nordvåst från Bjufs kyrka (se kartan, tafl. 2 i atlasen). I nårheten af borrhålet N:o 3 blefvo sedermera Bjufs första schakt, de bågge syskonschakten N:o I och N:o II, anlagda. — I alla tre borrhålen tråffades den öfre kolflötsen (flöts A) vid 30—35 meters djup under jordytan, den nedre flötsen (flöts B) omkring 7 à 9 m. djupare; på omkring 20 meters djup under denna vidtaga keuperformationens lager. Borrhålet N:o 3 Bjuf år af intresse, emedan det ned- drefs ovanligt djupt (c:a 180 m.) uti dessa keuperlager (till 235 m. under jordytan) i för- hoppning att ytterligare kolflötser skulle kunna antråffas, hvilket dock icke skedde, då ju som bekant ifrågavarande formation visat sig vara icke kolförande. — Enår en så djup borrning i keupern som den i borrhålet N:o 3 sållan förekommit, må hår, med ledning af bprrjournalens uppgifter samt egen granskning af de upptagna borrprofven, den iakt- tagna lagervåxlingen af sandstenar och leror inom formationen meddelas: Nårmæst under den nedre kolflötsen (flöts B) ligger fôrst ett tunnt lager skiffer och ett c:a 20 cm. måk- tigt lager sandsten, dårunder en omkring 9 m. måktig bådd af svartgrå lera. Dessa till- 1 Genom den sedan inånga år anlitade borrningsentreprenören H. J. Andersson, Petersgård, aldre broder till den förutnämnde Olof Andersson i Vegeholm. 2 Borrningsarbetet leddes af C. G. Lundborg, f. d. sjökapten, hvilken redan förut användt samma slags borrapparat vid borrning efter bergolja i Dalarna.