De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

312 IH. DE SÄRSKILDA GBUFVORNA OCH FÄLTEN. höra Rät-lias. Sedan vidtager en smutsgrågul, finkornig sandsten och en Ijusgrå, ej kalkig lera, hvilka båda troligen åro ôfvergângslager till keupern, som nu följer och innehar nedan angifna lagersammansättning: Keuperlagrens beskaffenhet i borrhålet N:o 3 Bjuf. Från jordytan genom de lösa jordlagren och den kolförande formationen, Rät-lias, t. o. m. ôfvergangslagren år.......................................63,45 m. Röd lera, ej kalkig..................................................................3,54 Ljusgrå lera, ej kalkig..............................................................0,71 Rod lera..............................................................................0,89 5,]4 » Sandsten, hvit, kalkhaltig...........................................................4,45 röd, ej » 3,27 hvit, » » 4,28 12,00 » Röd lera, sandblandad, ej kalkig...............................................................1,39 » Sandsten, grön- och rödspräcklig, med kvarts och granitfragment, kalkig..............................................................11,50 Sandsten, röd, grof, konglomeratartad................................................17,20 28,70 » Röd lera, sandblandad, ej kalkig...............................................................4,08 » Sandsten, röd, nästan konglomerat..............................................................1,63 » Röd lera.............................................................................6,42 » sandblandad.........................................................4,99 11,41 » Sandsten, Ijusröd, obetydligt sandblandad............................................0,65 kvartsblandad........................................0,52 med glimmer..........................................9,33 » kvartsblandad........................................1,34 röd, lerblandad.................................................7,72 Ijusröd, tämligen grof, kalkhaltig .............................1,78 röd, lerblandad, med bitar af kvarts och granit ................7,35 Ijusröd, konglomeratartad......................................20,06 » » med små bitar kvarts och granit .........................30,76 » lika foregående, blandad med grön lera, kalkhaltig 7,18 » » med tunna lager af Ijusröd lera, kalkhaltig. . . . 1,39 kvartsblandad, kalkhaltig ............................ 0,76 kvartsblandad, med tunna lager Ijusröd lera, kalk- haltig ...............................................25,53 » » kvartsblandad, jämte röd och gråblå lera samt blå lerskiffer, kalkhaltig 2,86 117,23 » 235,03 m. Keuperlagren, särskildt sandstenarna, hafva ganska löst sammanhang. Vid borr- ningen förhöllo de sig på flera nivåer nåstan som flytsand; ras intråftade ofta, så att borrhålet i afsevärd grad fylldes och måste upprensas. Det ifrågavarande borrhålet, N:o 3, ar anmårkningsvårdt åfven därigenom, att ur detsamma framrinner salthaltigt vatten, som enligt ingeniören Hans von Post1 första året steg 5 à 6 meter öfver 1 »Om sodahaltigt vatten från borrhålet N:o 3 vid Bjuf». Geologiska Föreningens forhandlingar, 1884, sid. 331.