De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA. 313 borrhålets öppning. Vattenmängden har enligt H. von Post mer och mer aftagit; år 1880 befanns den vara omkring 50 liter i minuten. Vattnet, som ar alldeles klart samt lukt- och smakfritt, ledes i rör under jorden for anvåndning i tegelverket och for matning af ångpannorna. Det innehåller enligt von Post 92,6 salter på 100,000 delar vatten. Skromberga. (Härtill tafl. I och VIII samt tafl. 2, 7, 10, 12 och 14 i atlasen.) Skromberga stenkolsfålt eller gruffält utgöres af ett sammanhångande område af 2,017,09 hektars ytinnehåll inom hufvudsakligen Ekeby socken, Malmöhus lån. I norr grånsar det till Billesholms kolfåltsområde och skjuter dårvid något in i såvål Risekatts- lösa som Hesslunda socknar; dess ostligaste utsprång i söder tillhör Kâgerôds socken. À koncessions- och utmålskartan tafl. 2 i atlasen år området angifvet medelst grön fårg- beteckning, grånserna medelst rôda linjer. Det omfattar dels 44 gamla utmål, 518,98 hektar, längst i söder (S å kartan), dels tvenne koncessionsområden, Skrombergakoncessio- nen N:o- 1 1 och Skrombergakoncessionen N:o 2, om respektive 1,253,03 och 245,08 hektar, tillsammans 1,498,11 hektar, på kartan betecknade med siffrorna 2 och 6. Skromberga grufva bearbetades först af enskilda personer, nåmligen Ingeniör F. C. Nissen åren 1876 och 1877 samt engelsmannen W. Baird, f. d. gruffogde, 1878—1880, dårefter af Aktiebolaget Skromberga stenkolsgrufva åren 1881—1885. Från 1886 bedrifves gruf- och fabriksverksamheten härstädes af det sistnåmnda år bildade Skromberga Sten- kols- och Lerindustriaktiebolag. Sju grufschakt, »Carl I», »Kristina», »Maria», »Carl JI», »Sjöcrona», »Konsul» och »Forsvaret», åro vid Skromberga efter hand anlagda. Det första afsänktes af Nissen, schaktet Kristina af Baird, de öfriga af nyssnämnda båda bolag. — »Carl I» anlades 1875, de tre följande under åren 1881 och 1882, »Sjöcrona» och »Konsul» omkring 15 och 20 år senare. »Försvaret» blef ej fullt färdigt forrån år 1913.2 Schaktens lågen angifvas å koncessions- och utmålskartan tafl. 2 i atlasen. En grafisk framstållning af de sårskilda schaktens anlåggningsår samt huru länge de varit i verksamhet for kol- och leruppfordring lämnas genom tablån tafl. VIII hår vid slutet. Af denna synes, att schakten Maria och Carl II tjånstgjort endast Vs och 1 år, schaktet Carl I i 6 och schaktet Kristina i 21 år. Schakten Sjöcrona och Konsul, i hvilka kol- och leruppfordring borjade for respektive 18 och 12 år sedan, tjänstgöra fortfarande. I afdelningen II i texten, »Den skånska kolbrytningens historia», har å sid. 109—115 redan låmnats en kort redogörelse for Skromberga grufvas forstå anlåggande samt för grufdriftens och fabriksverksamhetens utveckling m. m., hvarjåmte en plankarta 1 Skrombergakoncessionen N:o 1 omfattade ursprungligen 1,586,84 hektar, men år 1895 afstod Skrom- bergabolaget den västligaste, föga värdefulla delen af densamma, 333,81 hektar (2 a å kartan), mot erhållande af koncessionen N:o 2 (å kartan markt 6) om 245,08 hektar. Se under rubriken »Hittills utfärdade konces- sioner», i texten, sid. 129 och 130. 2 Om orsaken härtill se sid. 320. 40—212870 S. G. U. Ser. Ça, N:o 6.