De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

314 IH. DE SÂRSK1LDA GRUFVORNA OCH FALTEN. öfver därvarande fabriksområde m. m. är införd såsom fig. 89, sid. 112. Här skola nu lämnas mera detaljerade meddelanden om de särskilda schakten, om lagerföljden, flötser- nas beskaffenhet och nivâfôrhâllanden, brytningsmetoden m. m. Schakten, lagerföljd m. m. Som förut nämnts, hafva inom Skromberga grufområde sju schakt anlagts. Af dessa äro för närvarande två i drift. Samtliga skola här med några ord omnämnas i den ordning de blifvit anlagda. Schaktet Carl I var blott omkring 15 m. djupt. Det afsänktes först endast till den 9 in. under jordytan liggande ofre flotsen, som till en början bröts, 1 men schaktet blef ett år senare, 1876, fördjupadt till den c:a 5 m. lägre belågna nedre flötsen, hvilken därefter nåstan uteslutande bearbetades, tilis arbetet i schaktet från och med 1881 helt och hållet nedlades. Anordningarna vid detta schakt liksom i de senare afsänkta schakten Maria och Carl II voro ganska primitiva. Schaktet var rundt och förtimradt ned till sandstenen. Uppfordringen var dubbel och skedde medelst jårnkåtting. Vid bottnen befann sig en ångpump för vattenlånshållningen. Lagerföljden i »Carl I» är, enligt från Skromberga erhållen uppgift, följande: Lösa jordarter . . . Sandsten ............. Stenkol (flots A) . . Svart lera ........... Hård sandsten . . . Takskiffer ........... Stenkol • »Mellanberg» ; flôts B Stenkol Ljusgrå lera . ... 4,16 m 4,45 » 0,17—0,27 » 1,72 » 2,56 » 0,09 » 0,30 » 0,06 » 0,27 » 2,08 » 15,96 m. À tafl. 14 i atlasen åskådliggOres lagerföljden genom schaktprofil. Schaktet Kristina. Detta schakt, mellan 15 och 16 m. djupt, afsänktes redan år 1878 af engelsmannen W. Baird, men arbetet med dess fullbordande och igàngsâttande vidtog icke förrän år 1881 genom det då bildade Aktiebolaget Skromberga stenkols- grufva. Brytning och uppfordring af stenkol och lera (klinkerlera) började 1882. Schaktet är aflångt fyrkantigt, 3 X IV2 meter, och förtimradt. Det var inrättadt för såvål kol- som vattenuppfordring. Hissen drogs i början, åtminstone till midten af 1880-talet, medelst järnkätting, »hvilken ej så sällan brister», säger F. Hoppe i Bergmästarrelationen för 1884, 1 När man vid brytningen i ofre flötsen, SSV om schaktet, kom till forkastningen, åt hvilket håll lagren alltmera höjt sig, skedde ett ras, hvarigenom en ôppning till dagen uppstod, hvilken sedermera ordnades till luftschakt, hvarefter ortdrifningen fortsattes som stenort, så att en dagort uppstod soder om forkastningen.