De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA: SCHARTEN, LAGERFÖLJD M. M. 315 »så att arbetarna måste gå den våta stegvågen». Senate användes ståltrådslina, 72- trådig N:o 17 från Blombacka. Hissarna, som hvardera rymde en vagn, voro gejdade medelst träslanor, en på hvardera sidan af bissens midt. 1 Som uppfordringsmaskin tjenstgjorde en vid Helsingborgs mekaniska verkstad år 1881 tillverkad liggande tvillings- ångmaskin med kuggvåxel och utvåxlingsforhållandet 1 : 6.2 For grufvattnets uppfordrande användes två pulsometrar. Lånshållningen här upphörde emellertid år 1902, sedan schaktet Konsul blifvit fardigt och därvarande pumpverk igångsatts. — Endast den nedre kolflötsen (flots B) utgjorde foremål for brytning; blott en c:a 40 m. lång ort hade sydost om schaktet, på sôdra sidan om forkastningen, drifvits i den ôfre (jfr grufkartan tafl. 10 i atlasen). Schaktet Kristina var under en lång följd af år det enda schaktet vid Skromberga, hvari kol- och lerbrytning ägde rum, och en betydande del af det hittills vid Skromberga utbrutna fältet har brutits från detsamma. Hårom torde en blick på den nyssnämnda grufkartan också gifva en tydlig föreställning. Alli arbete vid schaktet upphörde under första hälften af år 1903. Det tjänstgör numera uteslutande som luftschakt. Lagerföljden i schaktet har, efter granskning af de vid schaktsänkningsarbetet upplagda berghögarna vid besök på platsen sommaren 1878 och med ledning af samtidigt erhållna uppgifter, 3 kunnat sammanfattas sålunda: Losa jordarter...................................................................................c:a 3,oo m. Sandsten, merendels lerig, i vissa delar hvit, kaolinblandad och affärgande » 4,oo » Lerjärnsten..........................................................................0,09—0,15 » Ljusgrå skifferlera, närmast flötsen växtförande................................................1,20 » Stenkol (öfre flötsen; flots A).................................................................0,20 » Svart lera......................................................................................1,70 » Ljusgrå, sandig skifferlera eller lerig sandsten, hård ...............................................1,20 » Grå, tydligt skiktad skifferlera (môrka, leriga samt hvita, sandiga skikt) . . 1,80 » Stenkol (nedre flötsen; flots B)................................................................0,50 » Ljus lera (»Hvit lera»), hvarunder sandsten vidtager .................................................2,00 » 10,75 m. Schaktet Maria, numera igenfylldt, anlades år 1881 söder om den stora forkast- ning, som framgår söder om »Carl I», och på ett afstånd af 200 å 250 meter i söder från det sedermera anlagda schaktet Kristina. Schaktet var rundt med 4 m. diameter och 21 m. djupt. Det begagnades for uppfordring en helt kort tid under senare hälften af 1882. Endast undersökningsorter i nedre kolflötsen utfördes; någon egentlig kol- brytning blef icke börjad, delvis af den anledningen att, enligt uppgift, kolflötsen dår ofvergått till ett slags kolhaltig skiffer och ej ansågs brytvård. A grufkartan, tafl. 10 i atlasen, år schaktet ej utsatt. 1 Hissarnas dimensioner: längd 1,270 mm., bredd 880 mm., deras vikt 400 kg. Linskifvornas diameter 1,650 mm. Grufvagnarnas vikt: tomma c:a 175 kg., lastade med 3 hl. stenkol c:a 425 kg., med lera eller »berg» c:a o625 hl. — Medeluppfordringshastigheten 20 m. per sekund, uppfordringshöjden 20 meter. 2 Angcylinderdiameter 175 mm.; slagets längd 250 mm. Linkorgen cylindrisk och 1,000 mm. i dia- meter med en längd af 560 mm. 8 Af herrar F, C. Nissen och W. Baird.