De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

316 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCII KÄLTEN. Schaktet Carl II. Samma år kolbrytningen i schaktet Kristina började, afsånktes, på omkring 100 meters afstånd nordvåst dårom, det jämförelsevis mycket obetydliga schaktet Carl II i afsikt att från detta tillgodogöra den öfre kolflötsen (flots A), hvilken medelst ett »genomslag» sattes i forbindelse med orter i den nedre flötsen. Blott ett enda år utfördes brytning från detta schakt. Någon uppfordring forsiggick dock icke omedel- bart genom detsamma, det fick hufvudsakligen tjänstgöra såsom luftschakt, nu år det sedan flera år igenfylldt. Schaktet Sjôcrona. Detta fullt tidsenligt ordnade schakt år belåget inom Skrom- bergakoncessionen N:o 1, på ett afstånd af nåra 1V2 kilometer nordvåst från det 14 år åldre schaktet Kristina och c:a 1,000 m. ôster om Ekeby kyrka. I nårheten af detsamma framgår den till Ekeby station å Landskrona—Engelholmsbanan af Skrombergabolaget Kig. 216. Schaktet Sjôcrona vid Skromberga, sedt från soder. Från vänster till höger: ångpannehus, maskinhus, bad- och torkrum, uppfordringsgalge, byggning for smedja, snickare- verkstad och forråd, pålastningsstation for linbanan. byggda normalspåriga jårnvågen. Schaktet år afsånkt på den del af grufområdet, dår kol- flötserna intaga sitt djupaste läge, omkring 10 meter lågre ån vid schaktet Kristina. Det år nåra 30 m. djupt, med bottnen liggande 4,so m. under nedre kolflötsens under- kant, och dess form år en afstympad oval om 5 m. största långd och 3 m. största bredd. Nedifrån och uppåt samt ett stycke in i de från schaktbottnen utgående orterna år det muradt med klinkertegel och cement. — Schaktningsarbetet började i februari 1894, mur- ningen i januari året dårpå. Sommaren 1895 var schaktet med alla tillbehör fullt fårdigt att tagas i bruk, och det har sedan dess varit i oafbruten verksamhet for kol- och ler- uppfordring.