De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

320 IH. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. profven, hvilka likasom de motsvarande från schaktet Sjöcrona valvilligt ställts till förfogande och numera äro införlifvade med Sveriges Geologiska Undersöknings sam- lingar: Lösa jordarter ......................................................................................... Hvitgul, löskornig sandsten, i ett par skikt lerjårnstensartad..................................2,40 » Brunaktig, tung sandsten, delvis lerjårnsten....................................................0,10 » Hvitgul sandsten, jämn-, skarp- och löskornig............................................ • 6,40 » Ljusgrå skifferlera eller lersten (eldfast lera)...............................................0,60 Stenlcol N:o 2 (flôts A)........................................................................0,20 » Morkgrå lersten.................................................................................1,30 » Lerjärnstensblandad sandsten...............................................................• . O,io » Morkgrå lersten.................................................................................0,60 » Ljusgrå sandsten med mörkare beläggning på de ojämna skiktytorna .... 1,80 » Grå, ytterst finkornig sandsten.................................................................0,90 » Grå, lerblandad sandsten........................................................................0,30 » Morkgrå lersten................................................................................ 0,82 » Grå sandstensstrimmig skifferlera...............................................................0,35 » Stea^cZ N:o 2....................................0,47 m.l » N:o 1.....................................0,25 » , (flôts B) 1,22 » » N:o 2 eller N:o 3, täta, vaxglänsande . 0,50 »! Nästan svart skifferlera eller lersten..........................................................0,55 » Hvitgrå sandsten, jämn- och finkornig, ej hård ............................................- 0,40 » 22,24 m. Hårunder vidtager enligt uppgift keuperlera. Schaktet Forsvaret. Inom norra delen af Skromberga kolfâlts-omràde, i sydspetsen af den senast tilldelade koncessionen, är detta det senast anlagda schaktet belåget, alldeles invid Landskrona—Engelholmsbanan och blott några hundra meter norr om Ekeby järnvägsstation. Schaktsånkningen började år 1900, men schaktet var ännu år 1912 icke füllt fardigt att tagas i bruk, ehuru det nått sitt fulla djup, uppfordringsgalgen var rest, ångpannor inlagda och schaktbyggnader uppförda. Arbetet har pågick nämligen endast så lång tid per år, som motsvarade den stadgade arbetsskyldigheten for koncessionens försvarande.1 Och under 4V2 år, från 1905 räknadt, àtnjôts hvilostånd, då intet arbete utfördes. Ànnu vid slutet af 1913 hade ingen egentlig brytning börjat. På den plats, där schaktet Forsvaret forlades, hade förut ett borrhål 1B nedslagits, och vid schaktsankningen befanns bergartsbeskaffenhet och lagermäktighet godt öfverens- stamma med borrningsresultatet, utom hvad beträffar den nedre kolflötsen såtillvida, att i schaktet (4^2 m. i diameter) kolmäktigheten vid den ena sidan var 0,55 m. och vid den motsatta, dar borrhålet nedgått, endast 0,25 m. På den korta sträckan af 4V2 meter hade således en aftunning af 0,30 m. ägt rum. 1 Den årliga arbetsskyldigheten för Skrombergakoncessionen N:o 2 (markt 6 å kartan, tafl. 2 i atlasen) skulle motsvara vårdet af 750 dagsverken för hvartdera af de tre första arbetsåren och vårdet af 3,000 dags- verken årligen för tiden dårefter.