De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

skromberga: flötserna. 321 Schaktet Försvaret är 16,33 m. djupt. Lagerföljden är enligt borrjournalen följande: Lösa jordarter ................................4,31 m. Sandsten.......................................3,91 » Eldfast lera...................................1,04 » Stenkol (flöts A)..............................0,15 » Svart skifferlera eller lera ..................2,38 » Sandsten.......................................1,48 » Svart skifferlera eller lera ..................1,53 » Stenkol (flöts B) ........................0,25—0,55 » Sandblandad klinkerlera........................0,59 » 16,94 m. O À tafl. 14 i atlasen är en profil genom schaktet i skalan 1 : 400 framställd. Flötserna. Ehuru de båda Skrombergaflötserna, såsom redan i det foregående (sid. 28 och 29) an- forts, äro samtidiga med och sammanhängande med de i Billesholms och Bjufs grufvor brutna flötserna samt tillhöra samma växtförande zoner som dessa (jfr schemat, sid. 36), skilja de sig i afseende på lagerbeskaffenhet och mäktighet m. m. icke oväsentligt från dem. Detta forhållande år ganska forklarligt, då ju afståndet från Skrombergagrufvans nordligaste schakt till Billesholmsgrufvans sydligaste uppgår till 4 kilometer och afståndet till Bjufs grufva är dubbelt så stort. Ofvan antydda föränderlighet i uppträdande hos en och samma kolflöts inom skilda delar af dess utbredningsområde är naturligtsvis orsaken till, att vid Skromberga hufvud- sakligen den undre flötsen (flöts B) brutits, vid Billesholm däremot nästan uteslutande den ofre (flots A) samt att vid Bjuf bägge flötserna i ungefär lika grad varit foremål for brytning. Afven inom skilda områden af själfva grufvan forete flötserna och de dem be- gränsande lagren åtskilliga olikheter, såsom af det följande framgår; i fråga om Billes- holm och Bjuf har ett likartadt forhållande påpekats vid dessa grufvors beskrifning. Redan år 1877 vid arbete i Skromberga grufvas första schakt »Carl I» gjordes upp- mätningar 1 af flötsernas mäktighet och lagersammansättning på olika ställen i orterna (9 i ofre och 8 i nedre flötsen), och under de senare årtiondena hafva sådana uppmätnin- gar i stort antal blifvit af vederbörande vid grufvan verkställda samt flötsprofiler upp- gjorda och till Kommerskollegii grufkartekontor insända. Omkring 300 af dessa flöts- profiler från Skromberga hafva kopierats och af mig granskats, hvarefter på ett tryckt exemplar af grufkartan (tafl. 10 i atlasen) efter dem på sina respektive platser inritats särskilda beteckningar, hvarigenom erhållits en öfverblick öfver flötsernas kolmäktighet samt de närmast underliggande lagrens beskaffenhet och mäktighet m. m. Med ledning häraf är den lilla kartskissen fig. 225 å sid. 325 upprättad. 1 Genom dåvarande adjunkten, sedermera professorn vid Lunds universitet Dr. B. Lundsren. 41—112670. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.