De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

322 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FÄLTEN. Ofre flötsen är ganska likformigt utbildad vid de fyra områden i grufvan, där den varit fôremâl för tillgodogörande, nämligen vid de Manila schakten Carl I och Carl II samt i närheten af schaktet Konsul, och längst i nordost inom »Kristinas» brytningsområde, där man vid ortdrifning i nedre flötsen kom in i den öfre på andra sidan om en for- kastning; vidare vid schaktet Sjöcrona, hvarest den i största utsträckning tillika med nedre flötsen brutits (jämför den isolerade kartbilden upptill å grufkartan tafl. 10 i atlasen). Öfverallt är öfre flötsen föga mäktig och utgöres af ett enda kollager (kol N:o 1) i motsats till hvad som allmännast är förhällandet inora Billesholms och Bjufs grufvor. Mäktigheten är ganska växlande och håller sig mellan 10 och 25 centimeter; medeltalet Vertikalsektioner genom öfre kolflötsen (flots A) vid schakten Carl I (fig. 218) och Sjöcrona (fig. 219) vid Skromberga Den förra enligt A. W. Cronquist i ett utlåtande 1877, den senare enligt O. Curtz i bref, 1896. Skala '/ao. af 48 mätningar är I7V2 cm. Fig. 218 och 219 framställa skärningar genom öfre kol- flötsen och de omgifvande lagren vid schakten Carl I och Sjöcrona. Kollagret hvilar på ett delvis ända till 2 meter eller niera mäktigt lager svart lera eller skifferlera 1 och ôfverlagras i allmänhet af en eldfast grå lersten eller skifferlera, med undantag för hela sydôstra delen af det från schaktet Sjöcrona brutna området och vid schaktet Carl I, inom hvilka delar kollagret ôfverlagras af sandsten. Flerstädes ligger närmast ofvanpå öfre flötsens kollager ett blott några få centimeter mäktigt lager af ljusgrà och Ijusgul skifferlera. 1 Denna liknar ganska mycket den i samband med öfre flötsen vid Bjuf förekommande s. k. Fleran, som där är eldfast.