De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

skromberga: flötserna (nedre flotsen). 323 Nedre flotsen vid Skromberga ager afsevärdt större mäktighet an den ofre och utgöres i olikhet med denna af två, stundom tre kollager, skilda från hvaranda af jäm- forelsevis tunna lager svart kolhaltig skiffer. Fig. 220—224 å nasta sida gifva exempel på flötsens beskaffenhet inom olika delar af grufvan. Kolmäktigheten, den svarta kol- haltiga skiffern frånråknad, år i allmånhet 40—60 cin. men ôfverstiger ej sållan sist- nåmnda mått. Som medeltal af 166 måtningar enligt i Grufkartekontoret förvarade flöts- profiler erhölls mäktigheten = 60 cm. De så att såga abnorma mäktighetstalen på 100 cm. och mera inom ett begrånsadt område, hvarom strax skall nåmnas, åro hårvid icke tagna med i beräkningen. En ovanligt stor mäktighet hos kolen, öfverstigande 90 centimeter och stundom uppgående till mera ån 1V2 meter, 1 har vid brytningen iakttagits inom ett 60—200 m. bredt, i riktning SSO—NNV utsträckt bålte inom schakten Konsuls och Kristinas bryt- ningsområden (jämför fig. 225, sid. 325 och grufkartan tafl. 10 i atlasen). Inom nord- ligaste delen af detta bålte synas de största mäktigheterna hafva iakttagits. I regeln utgöres kolflötsen till sin ofre del af sekunda stenkol, kol N:o 2, och i nedre delen af prima stenkol, kol N:o 1, och vanligen ligger i gränsen mellan båda ett litet lager kolhaltig skiffer, s. k. mellanberg. Samma ordningsfôljd mellan de båda kol- sorterna forekommer åfven inom öfre flötsen vid Billesholm, hvaremot i nedre flotsen dårstådes och i öfre flötsen vid Bjuf kolen N:o 1 ligga ôfverst och N:o 2 nederst. På några stållen i grufvan har nedre flötsens stenkol till större eller mindre del ôfvergâtt till eller ersatts af en nästan tät, bituminös, svart, skifferartad kolsort med matt, vaxliknande glans. 2 Så år sårskildt fbrhållandet inom en 25—50 m. bred zon, som på c:a 150 meters nordligt afstånd från schaktet Carl II stråcker sig i våst—ostlig riktning fram till den från schaktet Kristina åt NO gående hufvudorten och längs denna åt syd- våst ånda till och forbi sistnåmnda schakt. Den forekommer åfven sydost om Kristina- schaktet, och samma kolsort år åfven kånd i grufvan sôder om schaktet Konsul samt lika- ledes norr om detta, speciellt inom det stråk, dår nedre kolflötsen (flots B) har ovanligt stor mäktighet. Hår har den inbegripits under benamningen kol N:o 2. Till en början ansågs denna kolvarietet värdelös och låmnades obruten (se t. ex. å grufkartan, tafl. 10 i atlasen vid »Kristina» och nordost dårom), men sedan den numera befunnits kunna med fordel användas såsom brånsle i gasgeneratorer vid fabrikerna, brytes den alltid dår sådan forekommer. Afven den nyssnämnda ursprungligen kvarlåmnade skifferzonen norr och nordost om »Carl II» har sedermera blifvit utbruten. Kvantitativa forhållandet mellan kol N:o 1 och kol N:o 2. Af de båda kolsorter N:o 1 ocli 2, som ingå i nedre flötsen, år N:o 2 till måktighet och således i kvantitativt afseende öfvervägande. Inom sydligaste delen af grufvan, S, SV och 1 Längst norrut emellan de två närliggande förkastningarna har, enligt flötsprofilen 170, C. 13 i Gruf- kartekontoret, flötsen befunnits utgôras af 2 meter kol N:o 2 i ett enda odeladt lager; flötsprofilen 190, M. 14, omkring 250 m. längre sôderut, angifver en mäktighet af 1,45 m. kol N:o 2, och mellan nämnda båda platser aro måtten 1,40 och 1,60 meter. Söder om schaktet Konsul finnas inom det ifrågavarande bältet kolmäktig- heter på 1,20, 1,32 och 1,80 meter uppmätta. 2 Denna bituminösa kolrika bergart har förr vid grufvan benämnts »forstening», en benamning som år synnerligen oegentlig och vilseledande samt således ej vidare bor ifrågakomma att användas.