De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
334
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Transporten i dagen. Affrakten af stenkol och leror fràn de nu i gång varande
schakten Sjöcrona och Konsul till fabrikerna sker medelst linbanor, af hvilka den från
förstnämnda schakt är 1,440 m. hing, den från »Konsul» 570 meter. Lasskabeln år vid
»Sjöcrona» 37-trådig, 42 min. i diameter, vid »Konsul» 37-trådig och 35 mm. i diameter;
den förra ar af ohärdadt martinstål, den senare af hårdadt; bockafstånd respektive 40 à
43 och 30 m.; transporthastighet resp. 0,8—l,o och l,o — 1,2 per sekund. Drifkraften för
linbanorna utgöres vid hvartdera schaktet af en horisontell compound-tandem-ångmaskin,
som vid full belastning å linbanan indicerar 13,7 hkr. Kraften öfverföres vid båda
schakten af en 50 mm. 4-slagen transmissionslina af manillahampa.
De båda aflastningsstationerna 1 for linbanorna ligga i hvar sin ände af fabriks-
komplexet och åro sammanbundna längs detta medelst en sammanbindnings-bockbana
(jfr planen fig. 89, sid. 112), från hvilken spår utgrena till ångpannehus, generatorer
och lerlagerplats. — Kol och lera transporteras i grufvagnarna till sin bestämmelseort
och aflastas, hvarefter tomvagnarna återforslas till de respektive grufschakten. Lerorna
utläggas, hvarje sort for sig, i högar och få i allmånhet för söndervittring ligga ett halft
års tid, innan de tagas i bruk.
Fig. 88. Linbanan från schaktet Sjöcrona till fabrikerna. Skromberya.
Bland nyare vid Skromberga gjorda större transportanordningar förtjänar omnämnas
en inom ôstra delen af fabriksområdet anlagd kättingbana för lossning och lastning af
stenkol och lera (se fig. 89, sid. 112.)
Grufvattnet och lânshâllningen. Vattentilloppet i Skromberga grufva ar afse-
värdt mindre ån i de tre grufvor, för hvilka i det foregående redogörelse lamnats.
1 medeltal har det under de-senaste 14 åren uppgått till mellan 1,600 och 2,500 liter
per minut, således omkring hälften mot vid Höganäs och omkring en tredjedel mot vid
Billesholm.
Vid de bestämningar och beråkuingar af uppfordrade vattenkvantiteter, som vid
grufvan utförts och hvaraf resultaten angifvas i de officiella Bergmåstarrelationerna har
det visat sig, att vattentilloppet per minut i regeln år större under hvartdera af årets
två forstå kvartal ån under hvartdera af de två sista, någon gång nästan dubbelt så stort,
ehuruvål under enstaka år (1903 och 1905) ett motsatt fôrhâllande delvis ågt rum.
Som naturligt år, har grufvattnet ôkats i den mån stenkols- och lerbrytningen fort-
gått och stråckt sig ôfver allt större områden af grufvan. Ar 1877, andra året efter
1 Utscendet af en pålastningsstation, den vid schaktet Konsul, synes å fig. 217, sid. 319.