ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
340 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. fordringen af lera varit vid Skromberga kvantitativt större ån brytningen af kol, medan vid Bjuf ett motsatt fôrhâllande agt rum. Ar 1910 uppfordrades vid Skromberga: Stenkol N:o 1 .... 3,065 ton » N:o 2 .... 28,702 » » N:o 31 ... 3,074 » 34,841 ton, varde 180,906 kronor. r f Eldfast lera . . . 2,427 ton Lierai7 I Klinkerlera . . . 54,517 ». 56,944 » » 153,707 » Summa 91,785 ton, varde 334,613 kronor. Frân brytningens början år 1876 till och med 1910 har uppfordrats en total- kvantitet af 1,078,347 ton stenkol, 73,399 ton eldfast lera och 809,481 ton klinkerlera. Tabell i uti bilagan A innehåller motsvarande tal for åfven de ôfriga skånska kol- grufvorna. Brytningskvantiteten i hvart och ett af de olika schakten vid Skromberga, Ofre och nedre flötsen, åfvensom den kvantitet kol och lera, som erhållits per kvadratmeter flots, allt uttryekt i hektoliter och gallande åren 1900, 1903, 1906, 1909 och 1911, an- gifves i foregående ur Bergmästarerelationerna sammandragna tabell, dår tillika arealen utbruten flots, såvål Ofre som nedre, år för de skilda schakten meddelad. Försäljning och egen fôrbrukning af stenkol och lera. Af de vid Skrom- berga uppfordrade kvantiteterna stenkol har under det senaste årtiondet i allmånhet endast en ringa del blifvit forsåld. Den ojåmforligt största delen bar åtgått till den egna förbrukningen för grufdriftens och lervarufabrikationens behof, 2 och ej sållan har, för fyllande af behofvet, stenkol måst inkôpas från någon af de andra kolgrufvorna. Af brytningskvantiteterna stenkol åren 1900, 1905 och 1910 såldes endast respek- tive 15, 9 och 5 procent; samma år fOrhOllo sig försälj ningskvantiteterna till förbruk- ningskvantiteterna som respektive 1:7,5, 1:11,1 och 1:31,8. — Uppfordrings-. försälj- nings- och fOrbrukningsbeloppen för nämnda tre år angifvas å följande uppstållning: År. Uppfordring. Ton. Försäljning. Ton. Fôrbrukning. Ton. 1900 51,257 7,870 59,188 1905 40,971 3,512 38,904 1910 34,841 1,734 54,655 Värdet af under 1910 brutna, forsålda och förbrukade stenkol uppgick till resp. 180,906, 21,076 och 306,145 kronor. 1 Hvad som vid Skromberga benamnes Aol N:o 3» utgör icke en sarskild kolsort i geologisk bemärkelse utan en delvis stybbig blandning af kol N:o 1 och kol N:o 2, uppkommen vid förskrämning i gransen mellan de båda kollager i nedre flötsen, som bestå af sistnämnda två kolsorter. 2 För grufdriften åtgår ungefar 3/i af hela förbrukningskvantiteten, namligen till pump- och uppfordrings- maskiner, linbanor och elektriska maskiner samt till uppvärmning, grufsmedjan och lönekol åt förmännen. De båda sistnämnda posterna utgöra emellertid tillsammans blott en obetydlighet.