De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

skromberga: lerorna och fabriksverksamheten. 341 Af leror — eldfast lera och klinkerlera — uppfordrades, såldes och förbrukades under ifrågavarande tre år nedanstående kvantiteter: År. Lerslag. Uppfordring. Ton. Försälj- ning. Ton. For- brakning. Ton. 1900 Eldfast lera .... Klinkerlera .... 5,047 35,537 •.. 40,584 840 40,106 1905 Eldfast lera .... Klinkerlera .... 5,087 57,624 .. 62,711 15,965 47,935 1910 Eldfast lera .... Klinkerlera .... 2,427 54,517. .. 56,944 1,488 54,048 För öfversikts vinnande åro å tabellerna a och b i bilaga B vid slutet brytnings-, försäljnings- och förbrukningskvantiteterna kol och lera vid de andra grufvorna samman- stållda med motsvarande vid Skromberga. Äfven vårdena åro i dessa tabeller intagna. 1 illverknings- och försäljningskvantiteterna af vid Skromberga och ôfriga verk åstad- komna lervaruprodukter samt dessas vårde åro dåremot angifna i tabellerna c, d och e i samma bilaga.. Lerorna och den dårpå grundade fabriksverksamheten. För lervarufabrika- tionen vid Skromberga anvåndes dels den eldfasta leran ofvanpå kolen i öfre flötsen, dels klinkerleran strax under kolen i den nedre. Bådas måktighet och låge i för- hållande till dem begrånsande lager åskådliggOres genom fig. 229 och 230 å sid. 332, och antydes åfven i flera af flötsprofilerna fig. 219—224, sid. 322 och 324. Eldfasta leran år hård och grå och borde måhånda låmpligen hänföras under benåmningen lersten eller skifferlera. Den åger en måktighet af 0,3 till l,o meter. Till- godogörandet af densamma i förening med brytningen af öfre flötsens kol började år 1899 och har verkstållts hufvudsakligen från schaktet Sjöcrona (S och SV om schaktet), dår leran år båst och måktigast. Men den har åfven, ehuru i liten skala, tillgodogjorts på ett par andra stållen i grufvan, nåmligen dels längst i nordost från schaktet Kristina, på norra sidan om dår befintliga 3-meters forkastning, dår man genom en något stigande ort från nedre flötsen kom omedelbart in på densamma, dels alldeles i nårheten af schaktet Konsul, på hvilket stålle öfre flötsen med sin eldfasta lera gjordes åtkomlig genom an- låggande af en bromsvåg dit från en ort i nedre flötsen. Brytningen vid de nåmnda lokalerna år angifven å grufkartan tafi. 10 i atlasen. Arbetet på öfre flötsen i schaktet Sjöcrona, och dårmed också brytningen af eld- fast lera, upphörde i maj 1905, emedan tillverkningen af eldfast tegel vid Skromberga då tilis vidare nedlades; det upptogs likvål åter år 1910. Eldfasta leran sorteras mycket noga och anvåndes till eldfast tegel af olika slag dels ordinårt mårkt Skromberga och *Skromberga*, dels sådant som år afsedt för speci- ella åndamål dår högsta eldfasthet år af noden, mårkt **Skromberga*'. Dessa tegelsorters småltpunkter åro respektive 1,750° C., 1,790° C. och 1,810° C., deras tryckhållfasthet