De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA: LERORNA och FABRIKSVERKSAMHETEN. 343 Ofre delen af klinkerleran år, där denna har en viss mäktighet, vanligen Ijust grå, stundom — t. ex. vid schaktet Carl I — så Ijus, att den kallats »hvit lera»; nedre delen år mörk. Leran från schaktet Sjôcrona sorteras i Ijus Sjöcronalera och mörk Sjöcronalera. Den förra användes hufvudsakligçn till trottoarklinker samt till vissa fårger af fasadtegel och annat, den senare for tillverkning af ror och vissa sorter fasadtegel, Ijusbrunt. — Schaktet Konsuls klinkerlera sorteras i Konsullera och sandstenslera (sandig lera liggande nårmast under kolen). Båda åro Ijusa och gifva vid brånning ljusaste fårg. Den förra användes till alla efterpressade klinker och trottoarsten, den senare till fasadtegel af hvit- gul fårg. Vid schaktet Konsul, dår klinkerleran i sin helhet år föga måktig, finnes ingen mörk lera. Följande analysresultat, meddelade af Ingeniören E. Lantz, Skromberga, angifva de ifrågavarande lersorternas sammansåttning: Ljus Sjöcronalera. Mörk Sjöcronalera. Konsullera. Sandstenslera. Kiselsyra 72,30 % 69,96 % 74,42 % 72,50 % Lerjord 22,40 » 22,04 > 20,51 » 22,40 » Järnoxid 2,86 » 3,87 » 2,28 > 1,82 » Kalk 0,46 » 0,76 > 2,18 » 1,35 > Talk 0,72 » 1,40 « 0,40 » 1,20 » Alkalier ej bestämda. 1,59 > 0,98 » 1,40 » 98,74 % 99,62 % 100,77 % 100,67 % Glödgningsförlusten utgjorde vid alla profven 7—9 %. För klinker och trottoarsten anvåndas lerorna i allmånhet rena som de åro, utan tillsatser. För tillverkning af rör magras de med chamott, som alltefter rörens dimen- sioner tillsåttes med från Vs upp till Vs. — Också for eldfast tegel tillsåttes alltid cha- mott, och for formtegel samt tegel af sårskild kvalitet anvåndas flera olika blandningar. Så år fôrhâllandet åfven i fråga om fasadtegel, kokaretegel och annat. Den under öfre flötsen liggande, c:a 2,5 m. måktiga svarta leran eller skiffer- leran användes ej; den har befunnits vid brånning spricka och blifva ful. Uppkomna ur grufvan och medelst linbanor (luftbanor) transporterade till fabriks- området utlåggas lerorna, såsom förut nåmnts, hvar sort för sig i hôgar och få i all- månhet ligga ett halft års tid för att söndervittra innan de bearbetas. För lerans beredning, formgifning och brånning m. m. låmnas hår en kort redogörelse, grundad på af Skrombergaverkets ingeniör, Edv. Lantz, år 1909 välvilligt låmnade meddelanden. Malningen sker på kollergångar, från dessa fores leran medelst skop-elevatorer till siktarna. Dessa åro cylindriska och för olika åndamål af olika finlek, for stora eldfasta pjåser siktas t. ex. »gryn» genom sikt med 4 maskor på 1 tum = 16 maskor per kv.-tum; i rörfabrikerna år den vanligaste siktningen med 7 à 8 maskor per tum och i klinkerfabrikerna med 14 maskor, men i de sistnåmnda forekomma flera olika grader ånda upp till så fin siktning som med 50 maskor per tum = 2,500 per kv.-tum.