De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HYLLINGE! LAGERFÖLJDEN. 355 Lagerföljden i schaktet åskådliggOres dels genom en fårgtryckt schaktprofil (skala 1:400) å tafl. 14 i atlasen, dels genom nedanstående förteckning grundad på R. F. Lindblads vid schaktsänkningsarbetet gjorda iakttagelser och på uppgifter om det å nastan samma plats som schaktet förut nedslagna borrhålet N:o 4 m. m. Från jordytan nedåt haf'va foljande lager genomgåtts: . . Lera och mergel (Jshafslera) . ... oo m. Losa jordlager 1 . I Grusig och stcnig lera (Moranlera) . 12,oo » Sandsten, lös...............................................2,50 » Lera........................................................0,50 » Sandsten, lös...............................................3,50 » Sandig skifferlera......................................4,oo Sandsten....................................................4,50 » Stenkolsflöts...............................................0,09 » Lera, Ijus..................................................0,17 » » mörk...................................................0,45 Sandsten................................................2,3o> Lerjarnstenslager..........................................0,30 Sandsten...................................................11,80 » Ljus lera (Eldfast lera) ...................................1,10 » Stenkolsflöts A.............................................0,20 » Sandsten...................................................10,50 » Stenkolsflöts B.............................................0,75 » Sandsten....................................................1,50 » Svart lera (Klinkerlera)....................................2,17 » Sandsten....................................................0,80 » Grå lera ...................................................1,30 » Sandsten, mörk..............................................l,oo » llufvudsakligen gråa leror.............................6,oo » 74,43 m. Bägge flötserna A och B hafva varit foremål för brytning; den förra år belågen vid omkring 50, den senare vid ungefår 60 meters djup under jordytan. I samband med A-flötsens stenkol brytes tillika den nårmast ofvanliggande eldfasta leran, hvaremot vid B-ffotsens brytning den på ett par meters lagre nivå befintliga s. k. klinkerleran icke kan samtidigt vinnas utan måste tillgodogöras enbart for sig genom ortarbete på en undre etage. Stenkols- och lerbrytningen började i nedre flotsen år 1901, i den ôfre ett par år senare, och har i båda sedermera fortgått tilis nu, 1 dock hvad den sistnåmnda betråffar med flera större eller mindre uppehåll och på det hela taget i ringare utstråckning, så- som af grufkartan tafl. 11 i atlasen synes (jfr tablån, tafl. VIII vid slutet). 1 Sedan Hyllinge grufva och fabriker ôfvergâtt i Höganäs—Billesholms Aktiebolags ago vid slutet af år 1911 har, såsom förut nåmnts, någon egentlig lerbrytning hår icke ntförts.