De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HYLLINGE: GRUFVATTNET OCH LÂNSHÀLLNINGEN. 365 Ända till slutet af år 1904 transporterades nedre flötsens kol samt den särskildt för sig brutna klinkerleran af dragarna fram till schaktbottnen och uppfordrades från ler-ortsnivån, dit åfvén ofre flötsens kol och eldfasta lera fordes genom en i schaktets nårhet befintlig 'bromsbana och det förutnämnda bromsschaktet. Förbindelse mellan Ofre och nedre flotsen forsiggår nåmligen genom en bromsvåg, 40 à 50 m. nordost om schaktet (se grufkartan). Då emellertid hufvudvägarna i leran visade sig svåra att underhålla, blefvo transportorterna år 1905 förlagda till nedre kolflötsen (flöts B), hvarefter all upp- fordring skett från dennas nivå vid 63 meters afvågning, i stållet för från 69 meters. Spårvidden i utfartsvågarna i grufvan år 600 ram. Rålsen år i allmanhet 50 ram. hög och våger 472 kg. per meter, endast för en del mycket trafikerade vågar användes gröfre råls, 50 mra. hög à 6 kg. per meter. Rålsen monteras dels Grufvagnarnas långd år 1,30 axeln 0,70 m. ts sk is Fig. 250. Tvärgenomskärning af en ort, k. ler-ort, i klinkerleran under nedre kolflötsen, Hyllinge grufva. Skala Vioo. ts, Sandsten i taket; bs, Sandsten i bottnen; sk, Skifferartad bergart; l. Klinkerlera. på stålsyllar, dels på tråslipers. — form m. m. synes å fig. 251. Deras in., bredd 0,90 m., höjd öfver hjul- och rymd 5 hl. De åro tillverkade vid s. Helsingborgs mekaniska verkstad och hafva kostat 125 kr. per stycke. Halfva antalet vagnar, 100 stycken, åro for- sedda med hela hylslager, de ôfriga med rull-lager; den förra sorten har befunnits fördelaktigast. — Numera år elektriskt drifven lindragning med åndlos lina anord- nad i grufvan för de brutna produkternas utfraktning till schaktet. För arbetet i grufvan erhåller hvarje kolhuggare till låns 5 hackor, 2 kilar, 1 slägga (»kampjärn»), 1 speit, 1 skuffel samt därjämte, om så ônskas, 1 grep. 1 Grufvattnet och lânshâllningen. Vattentilloppet uppgick under tiden for schakt- sånkningen ånda till omkring 5,000 liter per minut men minskade, sedan grufvan varit i gång någon tid, och utgjorde år 1903 c:a 2,500 liter, åren 1904 — 1907 c:a 2,300 liter och åren 1910—1912 omkring 2,100 liter per minut, enligt hvad i Bergmåstarerelatio- nerna uppgifves. — Pumpningen verkstålles, såsom förut nåmnts, dels medelst en dubbel Rittinger perspektivpump, direkt drifven af en tandem-compound-ångmaskin om 100 håst- krafter (se fig. 238) och beråknad for en vattenkvantitet af 5 à 6 kubikmeter per minut, dels genom tvenne underjordiska, direkt verkande Worthington-compound-ångpumpar om 50 hkr. m^ en uppfordringsfôrmâga af 3 kubikmeter hvardera. Rittingerpumpen år lika den vid Bjufs grufva befintliga, hvilken tjånat som modeli, och har tillverkats vid Hel- singborgs mekaniska verkstad (Bergmåstarerelationen for 1901). Ventilationen. För luftvåxlingen i grufvan år redogjordt vid beskrifningen af schaktet, sid. 353. 1 Förutom dessa verktyg användas vanligen handborr, 600 mm. lång, af 3/4 tums 8-kantigt borrstål och vagande I1/2 kg., s. k. Uunsborr med flyttbar tyngd, 2^2 m. lång, af 3/i tums borrstål och vågande 9 kg. samt, för borrning i lera, spiralborr, 2 m. lång, af Vi tums rundjärn och ‘'/s tums rundstål; sjålfva spiralen ar af stål, 1 m. lång, vikten 6 kg.