ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
364 III. DE SÄRSKILDA GRÜFVORNA OCH FÄLTEN. göras, da ju hufvudorterna åro 4 m. breda. Dock har det icke varit någon fara för ras uppe i kolflötsen, åtminstone ej närmare schaktet, till ett par hundra meter dårifrån, emedan sandstenslagret mellan flötsen och lerlagret där är 1,8 t. o. m. 2 m. mäktigt och ganska hållfast. För öfrigt iakttogs alltid vid lerbrytningen, att »brottet» i ler-orten be- fann sig 15 à 20 m. framför brottet i kol-orten därofvanför; sprängningen (»skjutningen») i leran kunde sålunda ej skada ofvanliggande ort. Nedre flötsens kol-orter och de på några meters lagre nivå brutna ler-orterna hafva forbindelse med hvarandra genom ett 20 a 25 m. våster om schaktet belåget, lodrått bromsschakt, forsedt med en uppgående och en nedgående hisskorg for en grufvagn. Fig. 249. Kolhuggning i Hyllinge grufvas ofre fliits. Mannen »förskrämiuer» mellan kollagret och den underliggande losa sandstenen. Foto af Ingeniör M. Svanberg. Lerorterna aro c:a 2 m. höga och hafva sandsten i såvål tak som sula. Nårmast på klinkerleran år ofta en skifferartad bergart utbildad, hvilken nedbrytes men kvarlåmnas i grufvan (se fig. 250). A tafl. 11 i atlasen år brytningens utsträckning till slutet af år 1907 såvål i öfre och nedre kolflötsen som i klinkerleran angifven. Sedan dess har ingen brytning af lera på sårskild etage ågt rum. I den nedre kolflötsen (flöts B) år dåremot det utbrutna området i grufvan nu afsevärdt större ån det på kartan t. o. m. år 1907 angifna; bryt- ningen har nåmligen sedan dess pågått åt nåstan alla håll, åt våster mera ån 300 meter. Den från schaktet åt våster utgående hufvudorten hade vid slutet af år 1912 nått till ett afstånd af mera ån 800 meter från schaktet, således dubbelt så långt som den stråckte sig 1907. — I ofre flötsen (flöts A) har också ortdrifning och pelarbrytning pågått sedan 1907, hufvudsakligast i sydost och ôster om schaktet, men icke hunnit stråcka sig öfver på långt når så stort område som nedre flötsens brytning under samma tid.