De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HYLLINGE: FABRIKATIONEN. 371 följande å Kemiska Analysbyrån, G. Paijkull, år 1907 utförda analys utgöres den ifråga- varande sandstenen af nåstan ren kiselsyra. Kiselsyra........................99,46 1 Järnoxid..........................0,20 » Lerjord ..........................0,11 » Manganoxidul..................frånvarande. Titansyra ..........................» Kalk ......................obestämbart spår Talk..............................0,08 %. Alkalier .........................0,05 » 99,90 %. Analysen ar gjord på glödgadt prof af otvättad, söndersmulad sandsten, s. k. Hyllingesand. Vid beståin- ning å tvåttad »Hyllingesand», från hvilken befintliga kolpartiklar således bortslammats, erhöllos: Järnoxid 0,045 %, Titansyra 0,020 %. Fabrikationen. Redan i det foregående har omnåmnts, att tillverkningarna vid Hyllinge utgöras af: a) Eldfasta lervaruprodukter, b) Halfeldfasta eller klinkrade fabri- kat. (klinkervaror) och c) Produkter af kvartar lera (»back- lera»). För sjålfva fabrikationen, d. v. s. for de anvånda råmaterialiernas bearbetning, formgifning och brånning in. m. låmnas hår en redogôrelse efter af Hyllingeverkens forutvarande bruksingeniør G. W:son Cron- quist år 1913 vålvilligt afgifna skriftliga med- delanden beträffande tiden føre 1912. a) Den eldfasta leran eller olika sor- Fi$- 252- Kollergångar (rullkvarnar) i klinkerfabriken , . 1 i rid Hyllinge. Foto af G. W.son Cronquist. teringar darat hck, sedan den uppkommit ur grufvan, ligga någon tid uppe på backen att vittra och falla sönder. En del upplades, jånite en viss inblandning af stenkol, i sårskilda høgar, som antåndes och efter hvilkas utbränning kvarstod chamott (brånd lera), som anvåndes till magringsmedel i leran før att minska dennas krympning efter formningen. — Bearbetningen: Såvål leror som till- hørande chamott malas tillsaminans på kollergångar (rullkvarnar) med genombrutna, kring- gående tallrikar. Efter siktning på roterande siktar med jårntrådsduk lagras vanligen den sammalda blandningen på ett loft och nedmatas dårifrån genom en stående med vertikal knifaxel førsedd krantrumma af trå till en liggande, kort snåckpress, ur hvilken lerstrången (X å tig. 253) utpressas med den form och de dimensioner, som de genom afskårning medelst pianotråd dåraf åstadkomna tegelåmnena skola hafva. Detta system ersattes 1909 af en øppen, liggande foråltare i ofre våningen och en längre snåckpress med cylindrisk trumma (Svedala största typ), hvarigenom afsevärdt med kraft sparades