De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

386 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN. nåddes; i denna höggs ett jämnt »säte» för sänkskon, och mellan detta »säte» och skon lades en 150 mm. tjock hamppackning för vattentätning, dock tilläts vattnet af sär- skilda skål att passera ut genom skon. Från 86 till 94 m. djup, några meter under den nedre kolflötsen, afsänktes schaktet utan svårighet i öppet schakt, och sedermera uppmurades från den fasta sandstens- bottnen en stadig mur. Huru otillförlitliga de mer eller mindre sandblandade ler- eller skifferlagren mellan 40 och 70 meters djup voro framgår af det fôrhâllandet, att, när sänkningen hunnit ned till c:a 80 meters djup, det plotsligt befanns, att i dessa lager, utanför och rundt hela det inre sänkschaktet, uppstått stora kaviteter därigenom att lerornas eller skifferlerornas mekaniska beståndsdelar småningom bortsköljts med vattnet. Det blef därför nödvändigt att bereda sig tillträde till dessa kaviteter och försöka fylla dem. Vanlig gjutning med betong visade sig omöjlig, emedan det genomsilande vattnet afskilde cementen och gruset från stenskärfven; betongen måste därför först fyllas i säckar (cementsäckar) och på så- dant sått emballerad inlåggas i håligheterna. Förutom ett stort kvantum tegelskårf m. m. åtgick hårfor c:a 1,700 sådana betongfyllda såckar. Styrschaktet började anläggas i november 1907, och schaktet i dess helhet var fär- digt och driftsatt, såsom förut nåmnts, den 1 maj 1911. Arbetets utförande hade så- ledes kråft en tid af mera än tre år, hvaraf på den egentliga sänkningen kommo 18 à 19 månader. Utgifterna for det hela, omfattande arbetskostnad, anordningar, materialier, maskiner, maskinhus och torkbod, uppgingo till omkring 600,000 kronor. Lagerföljden i schaktet Carl Cervin åskådliggores genom en djupprofil (schakt- profil) å tafl. 14 i atlasen. Sandstenar, skifferleror och leror m. m. äro där betecknade med olika fårger, hvarigenom en hastig öfverblick af forhållandena ernås. En mera de- talierad förteckning öfver de i schaktet genomgångna lagrens beskaffenhet, sådana de vid schaktsänkningen iakttogos, meddelas hår, efter af Gruffogden Henning Nilsson gjord uppmätning och beståmning: 1 Kvartära jordarter: Matjord och gul ofvanlera......................................1,80 m. »Blålera», hvarfvig lera ........................18,75 » Lera och sand, »flytande» .....................3,oo »' Sand, fin, »flytande», något vattenförande . . . 2,oo » Moränlera, hård och sandblandad, innehållande tätt packade, stora stenar..........................................7,10 » Lera, hård, stenfri, något sandig ................1,20 » Sand, lerblandad, »flytande» .....................0,60 » Moränlera, hård, grusblandad, med stora stenar 4,so » 33 95 ni. Rät-lias: Lera, grå.........................................0,80 m. Lerjärnsten.......................................0,25 » Sandsten, lös ....................................0,25 » Kolhaltig lera ...................................0,20 » Svart, lös lera...................................0,40 » » något hårdare lera ...........................1,50 » 1 För hvarje nytt lager, som uppmättes och antecknades, togs ett stort prof. Dessa s. k. schaktprof finnas förvarade vid Ormastorp.