De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

GUNNARSTORP. 399 forlades inoin Brobykoncessionen, helt nära väster om Helsingborg—Hessleholms järnväg och på mindre än Va kilometers afstand soder om Gunnarstorps station, till hvilken direkt spårforbindelse anordnades (se tafi. 2 i atlasen). På samma plats hade förut borrhålet N:o 46 neddrifvits. Resultatet af denna borrning visade, att det blifvande schaktet hade att genomgå fürst omkring 25 meter mäktiga kvartara losa jordlager, mest lera, dårunder en c:a 37 meter mäktig serie af hårdare och lösare rätiska leror och jämförelsevis foga mäktiga sandstens- lager samt vidare, från 62 à 63 till omkring 100 meters djup, hufvudsakligen sandsten med de båda kolflötserna A och B. För att utröna de kvartära losa jordlagrens beskaffen- het säkrare ån vid enbart borrning är möjligt, afsänktes till en början ett mindre under- sökningsschakt, 2 meter i diameter och 25 meter djupt.1 Genom utvidgning af detta skulle sedan det slutgiltiga schaktet utarbetas. Harmed gjordes början i juli månad 1911. Vid slutet af samma år var det af armerad be- tong utförda s. k. styrschaktet ôfverst uppe fordigt, i augusti 1912 hade schaktet afsankts till 37 m. djup, den 1 mars 1913 nåddes den öfre kolflötsen (flots A) vid 87,7 meters djup, en månad senare den nedre (flöts B) c:a 8 meter djupare, och snart därefter var schaktets fulla djup, i det närmaste 100 meter under markytan, upp- nådt. Fullt fordigt att tagas i brult väntas schaktet att blifva i slutet af maj månad 1914.2 För närvarande (mars s. å.) pågår montering af gejder för uppfordrings- burarna samt anläggning af pumpstation under jord. Emellertid har tillredning af orter redan bôrjat, i det att hufvudorter, i riktning NNO—SSV, drifvits till ett 30-tal meter åt ömse håll från schaktet. Anordningar och tillvâgagàenden vid schaktsänk- ningen voro i hufvudsak lika dem vid det några år tidigare byggda, samma bolag tillhöriga schaktet Carl Cervin i Ormastorp norr härom, hvarôfver beskrifning lämnats å sid. 382—386. Dock hade, till iakttagande vid schakt- ningsarbetet, flera modifikationer beträffande sänkschaktets nedsankning och anbringande m. m. utarbetats af Ofver- ingeniör I. Svedberg,3 arbetets planläggare och ledare. Fig. 269. Sänkskrufvarnas anordning ôf- verst på styrschaktet vid afsänkandet af schaktet Gustaf Tornerhjelm, Gunnars- torp. Foto af Ingeniör C. W. Grave 1912. 1 Har, på gransen mellan jordlagren och rät-liaslagren, inträffade ett ganska starkt vattentillopp. 2 Det må har påpekas att, oaktadt intet schakt varit i drift inom fältet, kolbrytning dårinom dock be- drifvits alltsedan år 1911, nämligen från schaktet N:o III (Grefve Strömfelt) vid Bjuf soder hårom. Medelst en från nåmnda Bjufsschakt drifven transportort har nedre kolflötsen inom N:a Vramskoncessionens sydvåstra del invid koncessionsgrånsen nårmast Vegeån satts i forbindelse med Bjufs grufva och kunnat dårifrån bearbetas. Uppfordringen har skett genom Bjufsschaktet. Se fig. 275. 8 Se hårom »Några meddelanden angående nyare schaktsånkningar i Skåne», II, af I. Svedberg, i Tek- nisk Tidskrift, Afdelning for Kemi och Bergsvetenskap, 1912, marshåftet.