De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

408 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCII FALTEN. Beträttaude rät-liaslagreus vatteuföraudc beskattetihet torde förtjäna oiniiäiniias, att i borrhålet N:o 15 iiära Evadal inom Norra V ramskoucessioueu framkom spriugvatteu ur sandstenen på 54 meters djup under jord vtan, 13 meter ofvan nedre flotsen. I bon-halen N:o 18 och 17 däremot, inom södra delen af samma koncessionsområde, forsvann borr- vattnet i sandstenen vid uppnadt 64 och 71 fots djup i det förra och 68 meters djup i det senare borrhålet, c:a 9—15 m. ofvanför den hår ensamt förekommande nedre kolflötseu. Elötsernas mäktighet inom Gunnarstorpsfaltet svnes, af borruppgifterna att doma, variera mellan 25 och 60 cm. für den ofre flotsen och median 45 och 70 cm. eller niera for den nedre. Lodräta afståndet (nivåskillnaden) mellan öfre och nedre flötsen år inom våstra delen af Brobykoncessionen, vid schaktet samt våster och nordvåst dårom, 6—10 meter, sôder och sydost om schaktet (i Norra Vraraskoncessionen) 4—5 m. samt norr och nordost om detsamma, således inom östra delen af Brobykoncessionen, 1—2 m. — Flertalet (24) af de nedslagna borrhalen hafva fortsatts så djupt under nedre flötsen, att keuperlagren, oftast rod lera, nåtts. Vanligast befinna sig dessa lager på 5 till omkring 10 meters djup under flötsen, men vid somliga borrhål, t. ex. N:o 7.5 vid Evadal, DI nordvåst om Ulrikadal och 18 nordvåst om Angsgård, pa 15 meters djup; vid borrhålet N:o 28 i norra delen af Norra Vramskoncessionen tyckes lodråta afstandet mellan flötsen och keupern uppgå till dubbla delta belopp. Som redan förut omnämnts, åro två borrningar inom Norra Vramskoncessionen ut- forda genom Internationale Bohrgesellschaft i Erkelenz med s. k. diamantborr, den ena 1)1, Øster om järnbanan sôder om Gunnarstorps station, den andra, 1)2, vid midten af koncessionens norra gråns. Den första borrningen, 1)1, var 128 m. djup och genomgick följande lager: Kfartär: Glaciallera och glacialmårgel................................20,48 m. /hit-lias: Sandsten, grå..................................................8,50 Lera, grå, med sandstensriinder........................C,00 » Sandsten, grå............................................5,00 » Lera, grå, med sandstensriinder........................4,00 » Sandsten, grå............................................4,00 : Lera.........................................................4,00 » Skiffer..................................................3,00 : Sandsten med lerränder lutr och diir ...................20,00 » » , mycket hård ..............................8,50 » » , lösare...........................................4,10 » Kolßöts, ofre (flots A) .............................0,50 à 0,60 » Sandsten, hvit.............................................3,40 » » med spår af kol .................................2,74 » Kolflöts, nedre (flots B)...................................0,81 1 Ingeniör B. Hj. Lündgren har vid narmare granskning af borrprofven kunnat bestiimma, att ofre flötsen utgöres af 45 cm. stenkol ocli den undre af 55 cm. kol N:o 1 och 26 cm. kol N:o 3. — Han har också vid Skånska Kolbrytningsaktiebolagets samtliga borrningar inom dess koncessionsområden närvarit vid kolflötsernas gonomborrande samt sedermeia granskat och hestiimt de förvarade och mattmärkta profven af så- val kolen som de mellan-, ôfver- och underliggande lagren af sandsten och lera m. m., sedan de blifvit torra, då kolons olika beskaffenhet bättre gifver sig till kanna. Rörande de ofvan nämnda diamantborrningarna har det uppgifvits, att diamantborrkronan icke användts vid borrandet i sandstenslagren titan endast vid kolflötsernas geiiomgående.