De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

GUNNARSTORP: BORRNINGSRESULTAT Svart lera................................................2,85 m. Sandsten................................................11,50 » Keuper: Röd lera.....................................................3,io » Sandsten, grå...........................................11,60 » Blå lera ................................................0,80 » Hvit sandsten.............................................3,33 » 128,31 m. Diamantborrhålet D2 var 92,3 in. djupt och genomgick en kolflöts (flôts B), 65 à 70 cm. mäktig, vid 82 meters djup, men nådde ej keuperlagren. Borrningen synes for ôfrigt icke hafva utförts med önskvärd noggrannhet, ty efter de genomgångna kvartåra jordlagren, 20 111. mäktiga, upptager borrningsrapporten helt summariskt 61,62 meter enbart sandsten (grof sandsten, hvit sandsten, grå sandsten och sandsten med spår af kol). I det nårmast belågna borrhålet N:o 28, som utforts af en svensk borrningsentreprenor med vanlig s. k. vattenborr, hafva de genomgångna lagren blifvit till synes niera omsorgs- fnllt iakttagna och beståmda, så att sju skilda lager lera och en kolrand in. m. kunnat angifvas omvåxla med sandstenslager i den ôfver flotsen liggande c:a 40 meter maktiga lagerkomplexen. På ett stålle inom Gunnarstorpsfältet, nåmligen vid körvägen OSO om Alleborgs gård NV om schaktet Gustaf Tornerhjelm, går råt-liasformationens sandsten i dagen, ett forhållande som’ år särskildt anmärkningsvärdt i en trakt, dår eljest de kvartåra jordaflagringarna bilda en 20—35 meter mäktig betäckning ôfver berggrunden, enligt hvad de narmast håromkring utförda borrningarna N:o 15, 20, 22 och 24 utvisa (se tafl. 2 i atlasen). Inom den afstådda delen af Norra Vramskoncessionen, som delvis faller utanför den kolförande rät-liasformationens område (se 10. a å kartan, tafl. 2 i atlasen), fore- kommer visserligen i borrhålen N:o 1, 9 och 11 söder om N. Vram den nedre kol- flôtsen på 29—55 meters djup och af 20—60 centimeters måktighet samt i N:o 12 en tunn kolrand, men i fråga om de åtta öfriga hår nedslagna borrhålen åro de ofvanpå keuperformationen liggande rät-liaslagren (i N:o 4, 5, 6 och 18 sandsten, 36—43 m. mäktig) helt och hållet i saknad af stenkol, och vid de längst i söder nedslagna borr- hålen N:o 13, 21 och 22 m. fl. utgör keupern den rådande berggrunden, å hvilken hår och dår under de lösa jordlagren några få metei mäktiga rät-liaslager ånnu finnas i behåll. Stabbarp. (Hårtill tafl. VI och VII samt tafl. 1, 11, 12 och 14 i atlasen.) Stabbarps gruffåltsområde, 29 utmål om tillsammans 368 hektars areal, år be- låget inom Gullarps och Nås socknar af Malmöhus län, omkring 2,5 kilometer norr om Eslöfs järnvägsstation (se kartan tafl. VI vid slutet och tafl. 1 i atlasen). Det tillhör nu- 52—772070. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.