De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

410 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN. mera Höganäs-Billesholms Aktiebolag, efter att förut hafva varit i tre andra bolags1 ago. Området genomskäres i ôstra delen af Klippan—Eslöfs jårnvåg. Terrangen är flack och höjden öfver hafvet omkring 60 meter. Förekomsten af stenkol i denna del af Skåne upptäcktes 1867. Såsom af den geo- logiska kartan, tafi. 1 i atlasen, synes, bildar den stenkolsförande formationen (råt-lias) hår ett från koltrakterna i nordvåstra Skåne helt och hållet isoleradt parti, begrånsadt på två sidor af forkastningar, genom hvilka det blifvit nedsänkt i nivå med de omgifvande, be- tydligt aldre silurlagren. Stabbarpsfåltet ligger i nordöstra hörnet af det ifrågavarande råt-liasområdet. I afdelningen II i texten, »Den skånska kolbrytningens historia», sid. 98— 102, år redogjordt for grufarbetets och lervaruproduktionens utveckling m. m. vid Stabb- arp alltifrån grufvans första anlåggning 1867; i det foljande beskrifvas schakten, gruf- arbetet och de geologiska förhällandena m. ni. Schakten, lagerföljd m. m. Fyra schakt, flertalet föga djupa och af jåmforelsevis ganska anspråkslos beskaffen- het, åro vid Stabbarp anlagda, nåmligen »John Ericsson», »Jean Molim, schakt II och »Trolle». Deras anlåggningsår och brytningsperioder åskådliggOras å'tablån, tafl. VIII hår vid slutet. Det första hår anlagda schaktet, John Ericsson, var mycket oansenligt, endast 15 eller 18 m. djupt och afsånkt till en flöts (»John Ericssons flöts»), som år yngre och be- lagen högre upp i lagerserien ån »öfre flötsen» (flöts A) vid de förut beskrifna kol- grufvorna i nordvåstra Skåne (se fig. 22 å sid. 26). Schaktet var i arbete under de tre sista månaderna af 1867, hvarvid orter drefvos c:a 25 meter åt alla sidor från detsamma och såvål stenkol som lera uppfordrades, men innan årets slut blef det i foljd af ras odugligt, hvarför ett nytt schakt omedelbart dårefter anlades på ett afstånd af c:a 35 m. långre åt sydvåst. Detta, som erhöll namnet Jean Molin, 2 afsånktes till den knappast 2 meter under John Ericssons flöts liggande »Jean Molins flöts». Schaktet var cylindriskt med 3,27 meters diameter och medelst en plankvågg långsefter afdeladt i två hålfter, den ena for upp- fordringen medelst en enkel hiss, den andra for pumpningen. Brytning af kol och eld- fast lera pågick ett par år, hvarefter arbetet upphörde och schaktet fick vattenfyllas tills det år 1873 lånspumpades och iordningstålldes for kolbrytning. Ungefår samtidigt af- sånktes ytterligare ett schakt, N:r II, på ett afstånd af omkring 80 meter i nordost från »Jean Molin». Schaktet N:o II var ungefår 21 meter djupt, från dagöppningen råknadt, och hade rektangulär form med 172 och 2 meters sidor. Uppfordringen var enkel. För denna och pumpningen anvåndes två 8 håstkrafters lokomobiler. 1 Nya Skanska Stenkolsbolaget, 1867—1872, Eslöfs Stenkolsaktiebolag 1872—1878 och Stabbarps Aktie- bolag 1878—1888. 2 Efter Statybildhuggaren Jean Molin, en af Stabbarps grufvas grundläggare.