De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

412 HI. DE SÂRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN. Lagerföljden inom Stabbarps grtifva kan anses vara representerad i schaktet Jean Molin och framställes hår dels genom en schaktprofil å tafl. 14 i atlasen, dels i nedanstående uppställning. Det må einellcrtid sårskildt framhållas, att lagren i allmänhet icke åro synnerligen konstant utbildade, hvarken hvad måktighet eller beskaffenhet be- träffar, utan i dessa afseenden förete ganska iögonenfallande olikheter inom skilda delar af grufvan. I följd häraf kunna på olika stållen tagna vertikalsektioner genom lagren förete ganska stora skiljaktigheter, i synnerhet som somliga lager befunnits stundom ut- kila och alldeles upphöra inom vissa områden; sandstenslager, hvilka mellanlagra lerorna i schaktet Jean Molin forekomma t. ex. icke i det endast 80 meter dårifrån aflägsna schaktet N:o II. Lagerföljden i schaktet Jean Molin. (Enligt från Stabbarps grufva till Bergmästareämbetet i s:a distriktet afgifna arsberättelser samt med ledning af i ëfrigt erhållna uppgifter och gjorda iakttagelser.) Jordfyllning 1,80 m. Kvartära jordlager 1,80 » »Gul lera» (Rät-lias eller Kvartär?) 2,10 » Kolblandad lera (Rät-lias) 0,89 » Blå lera 6,24 » Stenkolsrand 0,18 » Gråa leror och skiffrar eller skifferleror 3,42 » Sandsten, gråhvit, finkornig 1 2,97 » Gamla Stenkol (John Ericssons flots) 0,45 » ofre Eldfast lera (»Lerorna N:o 4, 5 och 6»)2 1,04 » grufvans Sandsten 0,45 » lager. Stenkol och svart skiffer (Jean Molins flots) Skifferlera eller skiffer, grå, växtförande (»Lera N:o 9») 3. Zonen 1,04 » med Thaumatopteris Schenki 0,60 » Sandsten 2,67 » 1 Att doma af ett vid grufvan år 1873 taget prof liknar sandstenen den finaste, hvaraf brynstenar vid Helsingborg tillverkas. — I schaktet N:o II, 80 m. nordost om »Jean Molin», är nedre delen af sandstenslagret ersatt af lerlager, vid Stabbarp benämnda »N:o 1», »N:o 2» och »N:o 3». — »Lera N:o 1» ar en svart, hård lera eller kanske kolhaltig skiffer; »Lera N:o 2» är en finskiktad lera af morka och Ijusa, tunna skikt; »Lera N:o 3» är en kolhaltig skifferlera eller lera, klyfbar i skiktningsriktningen. Dessa leror uppfordrades men an- vändes ej. 2 »Lera N:o 4» är en grå, fet, knådbar lera, »Lera N:o 5» en grå, finskiktad lera och »Lera N:o 6» Ijusgrå, sandig, finstrimmig lera. Alla uppfordrades men tillgodogjordes icke. (Å en af A. W. CRONQUIST i Ingeniørforeningens tidskrift 1877 publicerad profil uppgifvas lagren N:o 4 och 5 utgöras af svart lera, lagret N:o 6 af svart skiffer. 3 I schaktet N:o II och norr därom har denna skiffer eller skifferlera Ofvergått till verkliga leror, en tämligen morkgrå, delvis svartfläckig, benämnd »lera N:o 7», och en vanligen Ijusgrå, benämnd »lera N:o 8», båda eldfasta och de enda af ofre grufvans lerlager, som användes. Under »leran N:o 8» ligger där en mycket lös, ej särdeles fin sandsten, som med lätthet låter söndersmula sig till sand och liknar den hvita, losa sand- stenen vid Eriksdal i Röddinge socken inom det smala Rät-liasbältet sydost om Vombsjön. På några ställen i »ofre grufvan» norr om schaktet N:o II saknas nästan också »lerorna N:o 7 och N:o 8», så att under Jean Molins flöts sandsten vidtager.