De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

RAT-LIA«: SKÀNES STENKOLSFÖRANDE FORMATION. 27 sättning och den växlande lagerbeskaffenheten därinom àskàdliggôres genom de å tafl. 13 o. s. v. i atlasen framställda vertikalsektionerna vid ett antal schakt och borrhâl. Fiff. 22 å sid. 26 visar sammansättninwen och lagerföliden inom formationens nedre, kolförande del vid Billesholms, Skromberga och Stabbarps grufvor. Vid 10—30 m. djup under den vid grufvorna bearbetade nedersta kolflötsen (flots B) vidtaga triassystemets vanligen rödaktiga keuperlager, hvilka ingenstades inom de hit- tilis genom borrningar undersökta delarna af Skåne visat sig vara kolförande. Den stenkolsförande formationens lager innehafva för det mesta ett nästan hori- sontellt, eller blott helt svagt lutande läge. Lutningar så stora som 20 grader eller mera äro sällsynta utom inom det sydôstra området (Kurremöllabältet) mellan Vombsjön och Tosterup, där lagren intaga en brant, delvis nästan lodrät ställning. Ingenstades hafva sådana veckningar eller skarpa böjningar iakttagits, som ofta finnas inom främ- mande länders stenkolsfält. De kolflötser, som formationen vid olika nivåer innehåller, sträcka sig icke i ett sammanhang ôfver hela dess områden, ty dels hafva i berggrunden fôrsiggàngna sprickförkastningar mangenstädes åstadkommit skarpa afbrott, därigenom att berglagren på förkastningssprickans ena sida sänkts mer eller mindre djupt under motsvarande lager på andra sidan, dels befinnas kolflötserna stundom åt ett eller annat håll aftunna eller till beskaffenheten försämras eller ock småningom helt och hållet upphöra. Af sistnämnda anledning kan den kolförande lagerserien komma att på somliga stållen innehålla färre Fig. 23. Profil genom en del af Billesholms kolfält ôfver schaktet Kapten Berg samt borrhålen N:ris 37, 80, 7 A, 110, 15 och 33. De bâda profilbilderna må tånkas sammanfogade vid tecknet *, så att de tillsammans bilda en profil. j = Lösa jordlager; r = Ratiska formationens lager med kolflötser; k = Keuper; s = Silur (Gotlandium) ; f = Forkastning. Långdskalan 1:10,000. Höjdskalan 1:5,000 kolflötser än på andra eller till ocli med sakna sådana. Dessa fôrhâllanden hafva vid borrningar ej sällan iakttagits, i det att flerstädes tre, fyra eller fiera, vanligen mindre kolflötser anträffats, annorstädes blott en eller två. — Men icke endast en sådan ur- sprunglig, ojämn fördelning af materialet år orsaken till kollagrens oliktaliga upp-