ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
MÖRARPS SCHAKT. 435 mäktig. Den vanliga kolflötsen aftunnades till endast 9 cm. och bestod då, enligt graf- fogdens utsago, af lösa »kimröksartade kol» samtidigt med att de två nya kollagren ofvanför det ursprungliga tillkomrao. Detta sistnämnda utkilade småningom alldeles, och på samma gång erhöll det nårmast ofre kollagret dettas ursprungliga normala egen- skaper. Den ôfversta kolranden (se fig.) var af ringa uthållighet och bestod af dåliga, lösa kol. Emellertid brötos alla tre under den sträcka af 9 meter, dår de uppträdde. Samtidigt med sitt aftunnande höjde sig den ursprungliga flötsen till c:a 60 cm. högre nivå. Omkring 200 meter ONO om Bosarps schakt, strax utanför Bosarps utmålsområdes våstra gråns, var vid midten af 1860-talet, innan ännu Vallåkra stenkolsaktiebolag bildats, afsänkt ett litet schakt, Teodor, till den hår vid c:a 20 meters djup liggande öfre kol- flötsen (flots Â), som bröts några månader under åren 1866—1868. Ytterligare ett litet Fig. 292. Öfre kolflötsen (flots A) i en af >Drottning Lovisas dagorter* vid Bosarp. Vertikalprofil. schakt, nu igenfylldt, blef vid samma tid afsänkt på ett afstånd af 150 à 180 meter nord- ost om schaktet Teodor, således inne på Bosarps grufvas område, men i detta, ehuru mera än 20 m. djupt, träffades kolflötsen ej. För Teodors schakt äfvensom för de arbeten, som bedrifvits i den några hundra meter soder om Bosarps grufva inom Billesholms kolfålts- område belägna gamla Adolf Fredriks stenkolsgrufva och Sofias dagorter år redan forut redogjordt dels å sid. 75 och 76, dels å sid. 263—265, hvartill hånvisas. Morarps schakt och Morarpskoncessionen jämte Fleningekoncessionens område. (Härtill tafl. VIII samt tafl. 2 och 14 i atlasen.) Redan i afdelningen II, »Den skånska stenkolsbrytningens historia», år å sid. 116 redogjordt för tillkomsten och innehafvandet af Mörarps schakt och den s. k. Morarps- koncessionen1 samt för iordningställandet och fördjupandet åren 1903 och 1904 af det gamla, nu 40-åriga schaktet, som nästan aldrig varit i drift utan mestadels legat öde och vattenfylldt. Hår må dåremot de geologiska förhällandena m. m. med några ord beröras. För orientering hånvisas till koncessions- och utmålskartan tafl. 2 i atlasen; å denna karta år Mörarps koncessionsområde betecknadt med siffran 8. Koncessionen, omfattande 636,2 hektar, upptager ungefår nordöstra hälften af Mörarps socken och be- gränsas på nåstan alla sidor af Billesholms, Bjufs och Hyllinge grufvors kolfälts- områden. 1 Koncessionen förvärfvades år 1903 af Skånska Kolbrytningsaktiebolaget.