De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
448 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FÄLTEN.
ofvanpå dessa ligger en c:a 4 ni. maktig bådel af skifvig, nagot kalkhaltig sandsten, som
på afstånd liknar skifter. Fortsætter man nu att gå landsvågen norrut forbi Hålsan, så
ser man efter ett stycke denna kalkiga sandsten sånka sig ånda ned till landsvågen, och
dårefter finner man i sluttningen på vågens våstra eller nordvåstra sida den följd af
våxlande skifferlera oeh sandsten m. m., som profilen fig. 296 angifver. Lagrens stupning
år omkring 5—-10° åt NNO. Lagren A, B och C ligga såkerligen under alla de vid
vågen till Tågaborg synliga lagren (se profilen, fig. 295), och förmodligen motsvaras dessa
hår af lagren D och följande.
Sandstenen C, möjligen också B och A, hår vid landsvågens våstra sida återfinnes
äfven på ostra sidan af dalgången, hvari Hålsan ligger, i den höga, branta sluttning,
som dår utgör gråns mot Öresundsparken ofvanför. Redan på 1700-talet hade Berg-
måstaren Anton Swab i nåmnda dalsluttning iakttagit en koltlöts utgående i dagen och
dårfor å den ofvanför varande jämna platan låtit verkstålla fyra försöksborrningar. Borr-
hålen, som hade numren A—8 (se tafl. II vid slutet), neddrefvos långs en i V—Ö dragen
Lusthus
NO
Fig. 296. Profil från stranden vid Helsingborgs norra del åt nordost längs landsrågen forbi Hålsan.
Enligt iakttagelser 1869 och 1878.
.4 Grågul och hvit, tåmligcn finkornig sandsten i 15—45 centimeters bankar; densamma som uppträder i hallar vid
stranden väster häroin.
B Kalkig, skifvig, grågul sandsten, c:a 4 m. maktig.
C Finkornig, hvit sandsten, med fjåll af hvit glimmer på skiktytorna. Ej olik A.
D Grå skifferlera, c:a 4 m. maktig.
E Grågul, sandig skifferlera, underst med ett 30 cm. lager Ijusgul sandsten.
E Svart kolhaltig skiffer eller kolHis (c:a 30 cm.); nederst ett tunt lager brun lera med växter.
G Grå skifferlera, jämte något kolhaltig, brunsvart lera; omkring 1 m. maktig.
H Ljusgul sandsten, uedtill utbildad som sandstensskiffer, c:a 1 m.
I Grågul, sandig skifferlera (omvåxlande sandiga och leriga skikt).
K Gulaktig, finkornig, tämligen hård sandsten.
linje på den då så kallade »Probstvången» (den nuvarande Öresundsparken), N:o 5 helt
nåra dalsidan, N:o 8 ungefår 200 meter långre in på platån. 1 det sistnåninda borrhålet,
omkring 19 meter djupt, afvensom i det nårmast foregående tråffades tre flotser eller
rårider såmre kol på c:a 3 meters afstånd från hvarandra. A en af Swab uppråttad långd-
profil genom de fyra borrhålen angifves Jagerföljden sålunda:
Moränlera (»Damjord af rod sandblandad lera med flintstenar») ....................5,3 in.
Skifferlera (»Blå, skifrig, flisig ler-lager»)..........................................3,6 »
Sandsten (»Sandstenslager, mycket liårda for jordborren»)............................2,1 »
Kolftöts (»Stenkolssvärta bemängd med glansande kol»).............................0,4 »
Sandsten..............................................................................................3,6 »
Kolflöts (»Stenkolssvärta bemängd med glansande kol»)...............................0,3 »
Skifferlera (»Blå, skifrig, flisig ler-lager»)..........................................3,o »
Kolflöts (»Stenkolssvärta bemängd med glänsande kol»).............................0,4 »
Sandsten. 18,7 m.