De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

454 HI. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCH FALTEN. Fig. 304. Lerbrytning i brottet vid Helsingborgs ångtegelbruk. Pennteckniiig af P. Röding efter skiss af forf. 1907. Modiola minuta, Myacites elongatus, Avicula? Nilssoni m. fl. motsvarande faunan i B. Lundgren’s undre pullastrabank. Musslorna uppträda stundom sa ymnigt, att de fullständigt betäcka skiktytorna. Afven böljslagsmärken, maskgångar och olika slags spår förekomma. Brytningen af skifferleran for tegelbrukets behof sker genom successiv nedschakt- ning af lagren längs horisontella afsatser eller »pallar», den ena öfver den andra i den branta »ler»väggen, och underlättas genom de nästan lodräta förklyftningsprickor som parallelt med längdväggen genomskära skifferlerbädden. På tvärsektionen fig. 304 hafva dessa afsöndringsklyfter icke kommit till uttryck. Inom den närmaste trakten, öster, sydost och söder om det nu beskrifna lerbrottet vid Helsingborgs ångtegelbruk, äro på fiera ställen lager af sandsten och skifferlera blottade, såsom å kartan tafl. 3 i atlasen angifves; skifferleran synes motsvara den i brottet anstående, sandstenen där- emot ligga något hôgre i lagerserien, ofvanför skifferleran. Skiktställningen är flack med några graders lutning åt norr eller nordnordost. Sand- stenen är hvit, finkornig samt vanligen mycket lös och lätt söndersmulbar, t. ex. NV vid Fältarp och öster om vägen SO om samma gård äfvensom i södra sluttningen af den djupa dalgången söder om Fältarp där, Gåsebåcksbåcken framrinner. I den nästan lodräta sandstensväggen vid sistnämnda plats syntes (1878) märken efter att stenen förr brutits; vid foten af sluttningen (se fig. 305) utgå lager af en tunnskifvig sandstensskiffer, som lik- nar den i lerbrottet vid ångtegelbruket ofvanpå kolflötsen liggande. Sydväst om foregående, NO om Gàsebâck, söder vid gränsen mot Närlunda, äro i den branta västra sluttningen skikt af sandig- skifferlera och sandstensskiffer blottade (se fig. 306). Måhånda är det ungefär här som de gamla ort- arbeten vid Gåsebåck varit utförda, hvilka omtalas i Bergmästarerelationen för 1737 af Anton Swab. Några spår efter dem eller af någon stenkolsflöts kunde likvål vid besöket här 1878 icke förmärkas. I ett lertag väster vid landsvägen SV om Närlunda (fig. 307) voro år 1878 blottade lager af skifferlera och sandig skifferlera (e och f), lika lagren e och / i brottet B vid Helsingborgs ångtegelbruk. Borrningar. Af det icke ringa antal borrningar, som under 1860- och 1870-talen utförts i Helsingborg och dess grannskap, har endast ett fåtal lämnat nämnvärda upplys- ningar rörande stenkols forekomst eller andra geologiska fôrhâllanden. Dels utfördes nämligen dessa borrningar, på få undantag när, medelst den s. k. handborren eller stång-