De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HELSINGBORGSTRAKTEN: HELSINGBORGS ÂNGTEGELBRUK.
453
NNO; kolflötsen är synlig längs hela väggen och är på flera stållen rubbad genom jäm-
forelsevis små förkastningar (f), af hvilka den största har ungefär en meters spränghöjd.
Fig. 302. Väggen i lerbrottet B åren 1883 och 1884. Helsingborgs angtegelbruk.
Längst till vänster döljes väggen af ras. m är moränlcra, f forkastning.
Fig. 303 visar en del af den branta, omkring 10 meter höga nordöstra väggen i
D, det största af lerbrotten, sådant detta befanns vid besök år 1908. En förkastning
har här nedsänkt lagren åt öster, så att den 15—18 cm. mäktiga kolflötsen är synlig
endast i brottets nordvästra del, c:a 2,3 m. öfver bottnen, ej i brottet för öfrigt, dar den
dock i en gräfning från bottnen lärer hafva träffats på knappt 1 meters djup, sålunda
angifvande, att förkastningens spränghöjd är något mera än 3 meter. Skifferleran är i
Fig. 303. Del af längräggen i lerbrottet D år 1908.
m Morän. skl Skifferlera. k Kolflöts. f Forkastning, g Gräfning i brottets hotten.
öfre delen gul och jämförelsevis mager, därunder grå och fetare samt närmast ofvan kol-
randen hård och skifferartad. Närmast under kollagret är den fetast. Lerbrottets botten
inom den icke sänkta delen utgöres af sandsten. — Ungefär vid gränsen mellan den gråa
och den öfre, gula skifferleran i brottets vägg förekomraer, enligt en arbetares uppgift,
ett omkring 5 cm. mäktigt, sammanhängande lager af lerjärnsten. Få bottnen träffades,
bland ur »leran» utgallrade partier, körtlar af lerjärnsten, som uppgafs förekomma Her-
städes inom skifferlerbâddarna. Afven en art strutmärgel iakttogs bland de undan-
vrakta hårdare bergartsstyckena; på skiktytorna till sådana sandstenslika stycken funnos
afsöndrade små, af en släppa begränsade runda partier, hvilka kunde lösskiljas från
stenen och därvid efterlämnade små grunda, trattformiga fordjupningar i denna; själfva
hade de formen af låga koner, växlande mellan 1 och 3 cm. i diameter. I skifferleran
öfver kolflötsen, ocli sålunda på lägre nivå i sydöstra delen af brottet, finnas enligt
Nathorst 1 hårdare bankar af skiffrig sandsten med Pullastra elonijata och Hèberti,
1 »Les dépôts mésozoiques précrétacés de la Scanie.» Guiden N:o 38 vid Geologkongressen i Stockholm
1910. 8:o.