ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
HELSINGBORGSTRAKTEN: HELSINGBORGS ÂNGTEGELBRUK. 453 NNO; kolflötsen är synlig längs hela väggen och är på flera stållen rubbad genom jäm- forelsevis små förkastningar (f), af hvilka den största har ungefär en meters spränghöjd. Fig. 302. Väggen i lerbrottet B åren 1883 och 1884. Helsingborgs angtegelbruk. Längst till vänster döljes väggen af ras. m är moränlcra, f forkastning. Fig. 303 visar en del af den branta, omkring 10 meter höga nordöstra väggen i D, det största af lerbrotten, sådant detta befanns vid besök år 1908. En förkastning har här nedsänkt lagren åt öster, så att den 15—18 cm. mäktiga kolflötsen är synlig endast i brottets nordvästra del, c:a 2,3 m. öfver bottnen, ej i brottet för öfrigt, dar den dock i en gräfning från bottnen lärer hafva träffats på knappt 1 meters djup, sålunda angifvande, att förkastningens spränghöjd är något mera än 3 meter. Skifferleran är i Fig. 303. Del af längräggen i lerbrottet D år 1908. m Morän. skl Skifferlera. k Kolflöts. f Forkastning, g Gräfning i brottets hotten. öfre delen gul och jämförelsevis mager, därunder grå och fetare samt närmast ofvan kol- randen hård och skifferartad. Närmast under kollagret är den fetast. Lerbrottets botten inom den icke sänkta delen utgöres af sandsten. — Ungefär vid gränsen mellan den gråa och den öfre, gula skifferleran i brottets vägg förekomraer, enligt en arbetares uppgift, ett omkring 5 cm. mäktigt, sammanhängande lager af lerjärnsten. Få bottnen träffades, bland ur »leran» utgallrade partier, körtlar af lerjärnsten, som uppgafs förekomma Her- städes inom skifferlerbâddarna. Afven en art strutmärgel iakttogs bland de undan- vrakta hårdare bergartsstyckena; på skiktytorna till sådana sandstenslika stycken funnos afsöndrade små, af en släppa begränsade runda partier, hvilka kunde lösskiljas från stenen och därvid efterlämnade små grunda, trattformiga fordjupningar i denna; själfva hade de formen af låga koner, växlande mellan 1 och 3 cm. i diameter. I skifferleran öfver kolflötsen, ocli sålunda på lägre nivå i sydöstra delen af brottet, finnas enligt Nathorst 1 hårdare bankar af skiffrig sandsten med Pullastra elonijata och Hèberti, 1 »Les dépôts mésozoiques précrétacés de la Scanie.» Guiden N:o 38 vid Geologkongressen i Stockholm 1910. 8:o.