De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
452
111. DE SÄRSKILDA GRUEVOKNA OCH KÄLTEN.
mycket tunna, dels 2-—3 mm. tjocka ränder och strimmor af ytterst finkornig, hvit sand-
sten, som stundom kan bilda hela, 1—2 eller fiera cm. tjocka, själfständiga lager. I
skifferleran ar inlagrad en c:a 15 cm. inäktig kolflots, hvilken alltefter som lerbryt-
ningen fortgår samtidigt tillgodogöres.
1 det först öppnade lertaget A iakttog jag sommaren 1878 forekomsten af den lilla
riltiska musslan Pullastra elongata Moore (se fig. 21, sid. 25) uti det lager af gulhvit,
finkornig sandsten eller sandstensskiffer, b å fig. 300, som låg ôfverst i brottet, nårmast
under morånleran.1
a. Moränlera och förstörda delar af underliggande lager.
b. Gulhvit, finkornig sandsten eller sandstensskiffer med 1er-
järnstenskörtlar (inuti gråa) och Pullastra elongata.
c. Grå eller Ijust gråblå lera, något skifvig.
d. Lerig skifferlera, grågul, på ytan och i förklyftningssprickor
rostfärgad.
e. Skifferlera, grå, lerig, skifvig. Härundcr, â lertagets botten,
sandstensskiffer; kanske blott ett skikt.
Fig. 300. Vägg i lertage.t år 1878 oster vid tegelbruket. Pd situationsskissen betecknadt A.
I ett sainma år ôppnadt lerbrott ungefår 150 m. nordost om foregående visade sig
den lagerfôljd som fig. 301 angifver.2
SV NO
Fig. 301. Lagerfoljden i ett lerbrott (år 1878) ôppnadt ungeför i midten af det sedermera bildade brottet B å fig. 299.
a Gul nioränlera. b Sandstensskiffer, gul, ôfverst mindre skiffrig, nedåt nästan ôfvergâende i c. Grå, tydligt tunnskifvig
skifferlera: liknar f. d Stenkolsflots, 15 cm. mäklig, bestående af svarta, lätta, delvis något träkolsartade kol, nedåt genom
en rand »flis» eller kolskiffer ôfvergâende i ett 5 à 10 cm. mäktigt lager môrk lera med ofullständiga, otydliga växtlämningar
och rotter, e Gulaktigt grå skifferlera, ej sandig; mycket lätt sönderfallande dels efter skikten, dels efter en mängd fôrklyft-
ningsytor, hvilka alla hafva ett môrkt eller rostbrunt ôfverdrag. f Grå skifferlera, sandig och tydligt skiktad, bestående af
omväxlande tunna ler- och sandstensskikt. Både e och f tyckas uppmjukas i vatten.
Någrå år senare företedde- väggen i det då betydligt utvidgade brottet B, åfven
kalladt »Schaktet», fôljandè utseende (fig. 302). Lagren stupa någrå grader åt NO eller
1 Enligt B. LuNdgren: »Undersökningar öfver molluskfaunan i Sveriges aldre mesozoiska bildningar»
(S.-G. Uî Ser. C, N:o 47. 1881. 4:o)- liar här äfven träffats Pullastra Hiberti, Modiola minuta, Myacites
elongatus, Avißula Nilssoni m. fl.
2 Lundgren, 1. c., anser, att de här i brottet B blottade lagren ligga under lagren med Pullastra
i brottet A..