De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

452 111. DE SÄRSKILDA GRUEVOKNA OCH KÄLTEN. mycket tunna, dels 2-—3 mm. tjocka ränder och strimmor af ytterst finkornig, hvit sand- sten, som stundom kan bilda hela, 1—2 eller fiera cm. tjocka, själfständiga lager. I skifferleran ar inlagrad en c:a 15 cm. inäktig kolflots, hvilken alltefter som lerbryt- ningen fortgår samtidigt tillgodogöres. 1 det först öppnade lertaget A iakttog jag sommaren 1878 forekomsten af den lilla riltiska musslan Pullastra elongata Moore (se fig. 21, sid. 25) uti det lager af gulhvit, finkornig sandsten eller sandstensskiffer, b å fig. 300, som låg ôfverst i brottet, nårmast under morånleran.1 a. Moränlera och förstörda delar af underliggande lager. b. Gulhvit, finkornig sandsten eller sandstensskiffer med 1er- järnstenskörtlar (inuti gråa) och Pullastra elongata. c. Grå eller Ijust gråblå lera, något skifvig. d. Lerig skifferlera, grågul, på ytan och i förklyftningssprickor rostfärgad. e. Skifferlera, grå, lerig, skifvig. Härundcr, â lertagets botten, sandstensskiffer; kanske blott ett skikt. Fig. 300. Vägg i lertage.t år 1878 oster vid tegelbruket. Pd situationsskissen betecknadt A. I ett sainma år ôppnadt lerbrott ungefår 150 m. nordost om foregående visade sig den lagerfôljd som fig. 301 angifver.2 SV NO Fig. 301. Lagerfoljden i ett lerbrott (år 1878) ôppnadt ungeför i midten af det sedermera bildade brottet B å fig. 299. a Gul nioränlera. b Sandstensskiffer, gul, ôfverst mindre skiffrig, nedåt nästan ôfvergâende i c. Grå, tydligt tunnskifvig skifferlera: liknar f. d Stenkolsflots, 15 cm. mäklig, bestående af svarta, lätta, delvis något träkolsartade kol, nedåt genom en rand »flis» eller kolskiffer ôfvergâende i ett 5 à 10 cm. mäktigt lager môrk lera med ofullständiga, otydliga växtlämningar och rotter, e Gulaktigt grå skifferlera, ej sandig; mycket lätt sönderfallande dels efter skikten, dels efter en mängd fôrklyft- ningsytor, hvilka alla hafva ett môrkt eller rostbrunt ôfverdrag. f Grå skifferlera, sandig och tydligt skiktad, bestående af omväxlande tunna ler- och sandstensskikt. Både e och f tyckas uppmjukas i vatten. Någrå år senare företedde- väggen i det då betydligt utvidgade brottet B, åfven kalladt »Schaktet», fôljandè utseende (fig. 302). Lagren stupa någrå grader åt NO eller 1 Enligt B. LuNdgren: »Undersökningar öfver molluskfaunan i Sveriges aldre mesozoiska bildningar» (S.-G. Uî Ser. C, N:o 47. 1881. 4:o)- liar här äfven träffats Pullastra Hiberti, Modiola minuta, Myacites elongatus, Avißula Nilssoni m. fl. 2 Lundgren, 1. c., anser, att de här i brottet B blottade lagren ligga under lagren med Pullastra i brottet A..