De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
30 I. ÖFVERSIKT AF SKÅNES GEOLOGISKA LAGERSYSTEM.
kransställda, långa, smala, jämnbreda blad. »Det forekommer inom nästan alla horisonter
och synes på sina ställen hafva i ej oväsentlig mån bidragit till kollagrens bildning».
Af cycadofyter {Cycadop/iyta) forekomma många grupper. Viktiga representanter
aro släktena Podozamites (fig. 30), PterophyUum, Anoniozamites, Ptdozamites och Nilssonia
(fig. 35 och 36).
Ginkgoväxterna {Ginkgoales), fordom råknade till barrträden, voro representerade
ej blott genom det ännu lefvande släktet Ginkgo utan äfven genom de numera utdôda
släktena Baiera in. fl.
Piss ' 24 och 26. Sagenopteris Nilssoniana Brongn. (förr Ä rhoifolia Pbbsl.) (Efter Halle). Nat. storl.
Af barrträden {Coniferae) hörde det egendomliga släktet Stachyotaxus till idegran-
växterna {Taxaceae), medan flertalet af de öfriga hörde till tallväxterna (Pinaceae). »Före-
komsten af vingade frön, lika tallens och granens, äfvensom af andra organ, tala for att
tallsläktet {Pinus) redan nu var for hånden».
Den förerintliga tropiska eller subtropiska växtligheten lämnade materialet till
kolflötserna, men dessa och dem åtfoljande lager bildades så långsamt, att vegetationen
hann väsentligt förändras från den ena flôtsen till den andra. Hvarje flöts hyser därför
vissa for densamma egendomliga växtformer. — Hvad den fossila faunan inom rät-lias-
formationen beträffar, år denna visserligen mycket mindre rik ån floran, men B. Lund-