De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

462 III. DE SÄKSKILDA GRUFVOHNA OCH KÄLTEN. Vid de ifrågavarande borrningarna användes, såsom redan i Historiken (sid. 102) om- nämnts, efter amerikanskt monster konstruerade, af ångmaskiner drifna borrapparater, s. k. linborr eller amerikansk maskinborr, de första af sitt slag, som varit i bruk i Skåne. 1 I det forst nedslagna borrhålet, Baus N:o 1, väster vid järnvagen, c:a J/2 km. sôder om Ramfosa station, 214 m. djupt, uppgafs en for Skåne ovanligt stor kolrikedom hafva påtraffats vid ett djup af 154—181 meter under jordytan; ett tiotal flötser sades diir hafva genomborrats, däraf vid c:a 159 m. djup en om 0,9 meters mäktighet, en vid 167 m. djup, 0,9 m. mäktig, en vid c:a 170 m. djup, hvilken enligt uppgift och med stöd af företedda prof skulle vara mera Rn 2 m. mäktig, och en vid c:a 181 m. djup af mera iln 1 meters kolmäktighet. Denna senare angafs vara underbaddad af 0,37 m. lera, som enligt C. V. Blomstrand - nedåt »småningom ôfvergàr till en skiffrig, svart massa, som på hela sin sträckning af omkring 10 fot (3 meter) eller däröfver kan räknas som ask- rikare kol, om också delvis snarare som en kolrik, brännbar skiffer». Fig. 309. Kartskiss ofrer trakten kring Ramlösa, Raus och Köpinge, risande läget af borrhål m. m. Skala 1 : 100 000. De stora förhoppningar, som fåstades vid Raustrakten på grund af uppgifterna från den nyssnämnda första borrningen, Raus N:o 1, blefvo emellertid icke forverkligade. I de åren 1872 och 1873 med samma slags borrningsapparater och under samma ledning omgifningen neddrifna borrhålen N:o 2 och N:o 3 Raus samt N:o 1 och N:o 2 Köpinge se kartskissen, fig. 309) träffades nåmligen icke några kolförekomster jämförliga med dem 1 Borrningsarbetet stod under öfverinseende af förre sjökaptenen C. G. Lundboro, anställd af Kropps bolag, men skottes närmast af dalkarlar. 2 Till professor C. V. Blomstrand i Lund blefvo de ur borrhålet upptagua kolprofven sända för gransk- ning och bestämning, hvarvid askhalten befanns vara i prof från flotsen vid 159 meter djup (den s. k. Ofre trefotsflötsen) ......................................742 % 1 » » » » 167—168 m. djup ( » i » » » » 169—172 m. djup ( » Askhalten i profven af den kolhaltiga, brännbara skiffern, flötsen» uppifrån räknadt, är enligt i Lunds Universitets 60,75 %. » Nedre trefotsflötsen) . . 10,89 och 7,14 % » Attafotsflötsen) . mellan 9,28 och 18,10 % eller i medeltal 11,3 %. som utgör undre delen af den lägsta flötsen, »trettonde kemiska laboratorium gjorda bestämningar i medeltal