De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

TRAKTEN KRING RAMLÖSA, RAUS OCH KÖPINGE. 461 en blârôd eller rödviolett färg, i nedre delen år den lerjordsrikare (fetare) och får choklad- brun brännfärgi Olika blandningar af de olika slagen användas für olika fabrikat. De jämte skifferleran i brottet vunna stenkolen1 användas i förening med engelska kol till angmaskinens drift. I brännugnarna eldas med enbart engelska stenkol. Tillverkningarna utgöras af murtegel, dräneringsrör, fasad- och ornamentstegel, trottoartegel såvål saltglaserade som naturliga, »gloversten» och »gloveringar» m. in. Års- produktionen uppgår numera till 3V2 à 4 millioner tegel, alla slag. De s. k. trottoar- »järnteglen» anses fullt jämförliga med de engelska s. k. »Ironbricks». Formningen sker dels med maskiner, dels för hand; efterpressning utföres i stor utsträckning. De fiesta produkterna blifva hårdt brända, klinkrade. Angtegelbrukets produkter åro val ansedda. Dess fasadtegel har funnit användning till den s. k. Terrassen nedanför Kärnan i Helsingborg, till vattentornet, elektriska sta- tionen och K. telegrafverkets nybyggnad därstädes, till Norrkôpings rådhus samt till vattentorn, banker och andra byggnader i fiera städer. Trottoartegel (trottoarklinker) har exporterais till åtskilliga tyska stader, och for »glovermaterial», brukets specialitet, sträcker sig dess exportrayon å kontinenten i öster till Sibirien ocli i söder till Alperna. Trakten kring Ramlösa, Raus och Köpinge. (Se tafl. 2 och 3 i atlasen samt fig. 309 å sid. 462.) Inom denna trakt sydost om Helsingborg voro under 1870-talet och senare åt- skilliga områden inmutade af dels bolag, dels enskilda personer, hvilka für sökande af stenkolstillgångar hår anställde djupborrningar. Resultaten af dessa visade sig emeller- tid icke vara af beskaffenhet att föranleda igångsåttande af någon grufdrift. Vallåkra stenkolsaktiebolag, Kropps aktiebolag, ett belgiskt och ett engelskt bolag eller konsortium samt Grosshandlaren J. C. Billow voro hår representerade och hade hvar å sitt håll för- värfvat stenkolsinmutningar. 2 Mest anmärkningsvärda aro de i allmånhet mera an 200 meter djupa borrningar, som Kropps Aktiebolag hår utförde åren 1871—1873 och 1875—1876. De voro till antalet sju, 4 (Raus N:o 1, N:o 2, N:o 3 och N:o 4; se fig. 309) inom Raus bys jord- område, vid och våster om järnbanan mellan Ramlösa och Raus stationer, å den lågre mark, som hår utbreder sig till kusten af Öresund, 3 (Köpinge N:o 1, N:o 2 och N:o 3) å Köpinge bys mark söder och sydost om Ramlösa brunn, vid 20 a 30 meters högre nivå. 1 Enligt uppgift af Konsul N. Persson hade under år 1880 vid lerbrytningen erhållits omkring 4,000 hektoliter stenkol. 2 Å den öfversiktskarta öfver nordvästra Skåne, skala 1 : 100,000, som åtfoljer min 1887 tryekta »Be- skrifning öfver Skånes stenkolsfält och grufvor», S. G. U. Ser. C, N:o 65, aro de särskilda inmutuingsområdenas läge och begränsningar angifna.