De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

466 III. DE SÄKSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN. Uti sandstenen c iakttogos lämningar af den lilla musslan Pullastra elongata Moore (lig. 21, sid. 37), hvilken också B. Lundgren jämte andra fossil hårifrån anfört. 1 Den- samma har jag afven träffat i ett af sandstenslagren inom den öfre skifferleran a. Sanno- likt ilro de ifrågavarande skifferler- eller sandstensskifferlagren i den afbildade skärningen (fig. 310) desamma som de väster om Ramlösa park på norra sidan om backen synliga och de, hvilka ilro blottade på sodra sidan därstädes, något inera ostligt. På Ramlösabäckens norra sida, hingst osterut, nordvåst från Ramlösa brunns station och öster om landsvägen (se kartan, tafl. 3 i atlasen) framrinner från granslagren mellan den blågråa skifferleran och en ôfverliggande omkring 4 meter måktig badd C7~pi af lös sandsten den bekanta Ramlösa hälsokälla med järnhaltigt vatten," I kilnd redan på 1670-talet. Lagren luta hår 6°—7° åt SO (dier (). Vatt- •5 pp,nets temperatur var vid uppmätning 5/e 1869 + 8° C. ,-..? Omkring 100 m. våster om järnkällan, midt emot 2:dra klassens Fig. 311. Genom- varmbadhus, träffades i en år 1893 från dalsänkans hotten verkstalld djup- Miming vid Ram- borrning ett absolut järnfritt alkaliskt vatten, narmast liknande vattnet losaju)niaiihi. ^^ je^ tyska Bad-Neuenahr. Borrningen utfördes på forslag af Doktor C. A. Claus, dåvarande Öfverlilkare vid Ramlösa hälsobrunn, i afsikt att finna en salinisk källa af samma typ som den vid Halsan i Helsingborg befintliga Sofiakållan.3 Emellertid fortsattes borrningen ej så djupt, att keuperformationens lager nåddes, såsom vid Halsan, utan blott till omkring 40 meters djup i rät-lias; det ur borrbrunnen kommande vattnet var på grund häraf icke saliniskt och blef därför i början ej foremål för tillgodogörande. Först några år senare blef genom en tillfilllighet uppmärksamheten fåstad på att det innehöll en del mineraliska beståndsdelar. Prof af detsamma öfverlämilades då till Pro- fessorn, Grefve K. A. H. Mörner, Stockholm, för kemisk undersökning, hvarvid vattnet visade sig vara fritt från järn, af en ren och angenilm smak samt svagt alkaliskt. Seder- mera (år 1912) blef det analyseradt ilfven af Professor Ivar Bang i Lund, under hvars 1 Uti sin afhandling »Studier ofver faunan i den stenkolsförande formationen i nordvastra Skåne» (Kgl. Fysiografiska Säjlskapets minnesskrift 1878) har B. Lundgren angifvit lagerföljden och fossilinnehållet äfven vid förevarande lokal, hvarvid ar att marka, att mitt lager « (se fig. 310) med sina sandstenslager b och C motsvarar Lundgrens lager 3—5, mitt lager c hans lager 2 och mitt lager d hans lager 1. Att, såsom Lund- gren gjort, petrografiskt afskilja öfre delen af lagret a från den undre synes mig knappast lämpligt eller be- höfligt. Det torde för ôfrigt vara en smaksak att afgöra hvilkendera benamningen, skiffrig sandsten (sandstens- skiffer, lerig sandstensskiffer) eller skifferlera (sandig skifferlera), som rätteligen hör användas för en bergart, hvilken såsom den ifrågavarande företer så mångskiftande sammansättning och utseende. 2 Järnhaltigt vatten har också befunnits framkomma ur några af de mer eller mindre djupa borrhål, som for sokande efter stcnkol neddrifvits i trakterna omkring Ramlösa. Följande må härom meddelas efter min ar 1881 tryckta »Beskrifning till kartbladet Helsingborg (S. G. U. Ser. A, N:o 74): Det af Kropps Aktiebolag utförda borrhålet (N:o 1 Köpinge) SSV om Ramlösa brunns station afgifver fortfarande en stark vattenström ur rörmynningen; vattnet lär hafva samma smalt som Ramlösa jârnvatten. I ett borrhål från bottnen af det 7 m. djupa lertaget eller brottet c:a 200 m. nordost om Helsingborgs ångtegel- bruk, väster om Fältarp, anträffades efter 15 meters borrning springvatten, som, kommande från ett sandstens- lager, uppstiger 0,6 m. ofver markens yta i lodrätt rör, är stärkt järnhaltigt och redan efter 2 dagar hade afsatt mycket järnockra i den gräfda rännilen. — Ur det 120 m. djupa borrhalet söder vid an nära Görarps mölla, öster om Raus kyrka, strömmar rikligt med järnhaltigt vatten, som afsätter järnockra likasom Ramlösa- vattnet. — - Vid samtliga dessa borrplatser kommer vattnet från den kolförande formationens lager. 3 Dåvarande ägaren af Ramlösa brunns område, en dansk vid namn C. T. Rothman, bekostade borr- ningen, som verkställdes genom en dansk brunnsborrare medelst s. k. vattenborr. — Ramlösa brunn innehafves sedan 1896 af ett svenskt bolag.