De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

TRAKTEN KRING RAMLÖSA, RAUS OCH KÖPINGE. 465 I trakten af Raus kyrka samt öster därom hafva följande borrhål, till läget angifna ä kartskissen fig. 309, nedslagits: l:o) N:o 6 Raus, c:a 300 in. nordväst om kyrkan, medelst liandborr 1872—1873 för Billow & Ekström till 66,2 meters djup; »kol» uppgifves träffadt i sandstenen vid 62 och 66 m. djup men utan angifvande af mäktigheten. — 2:o) på Örby mark i Raus socken söder om an vid Görarps mölla, medelst amerikansk borr eller vattenborr (?) 1873—1874 för Billow & Ekström och ett belgiskt konsor- tium till 145 meters djup; kol af 3 och 19 cm. mäktighet hade iakttagits vid respektive 28 och 77.111. djup; från 116 meters djup skottes borrningen af belgiske ingenjoren J. Charlier. — 3:o) ett endast 28 meter djupt borrhål år 1873, medelst vattenborr i Bärslöfs socken, c:a 300 111. NO om Nymölla kvarn norr 0111 Gantofta station, för Billow & Ekströms räkning; enligt borrjournalen träffades en 18 cm. mäktig kolflöts vid c:a 21 m. djup. Fasta lager af råt-liasformationen ilro flerstildes blottade inom de förevarande Raus- och Ramlösatrakterna, t. ex. i dalsluttningarna norr om Nymölla kvarn i Barslofs socken sandsten; vid Görarps mölla i de därvarande branta åbrinkarna, hvarest åt sydost svagt lutande lager af sandstensartad skifferlera med kolstrimmor och tunna utkilande kolkörtlar framträda i dagen; öster om jilrnbanan mellan Raus och Ramlösa stationer, dilr sandsten med svag sydostlig stupning ilr blottad, samt vid Ramlösa brunn. Å kartorna tafl. 2 och 3 i atlasen aro de fiesta af dessa lokaler särskildt betecknade. På ömse sidor om det förbi Ramlösa brunn och Ramlösa jilrnvägsstation fram- rinnande vattendraget ilro fasta lager af sandsten och skifferlera flerstildes blottade i de jämförelsevis ganska höga dalsidorna (jfr kartan tafl. 3 i atlasen). Sommaren 1878, 20/7, hade jag tillfälle granska och afteckna följande lagerserie: Fig. 310. Profil i sodra dalsidan vaster om varmbadliuset rid Ramlösa brunn. 1878. a. Mycket sandig skifferlera eller lerig sandstensskiffer bestående af omväxlande ler- och sandstenslameller; de senare, hvilka oftast bilda linsformigt utkilande strimmor, uppnå stundom större såval mäktighet som längd. b och b'. Större skikt eller lager af en mycket finkornig, gulhvit sandsten med å skiktytorna.synliga hvita glimmer- fjäll; lagret 6 hr 3 à 4 m. längt och 5—8 cm. mäktigt. c. Finkornig, gulaktig, något kalkhaltig sandsten, delvis ganska tät och hård, innehållande konkretionsliknande, järnoxidrika knölar och körtlar; motsvarar lagret b i lertaget A vid Helsingborgs ångtegelbruk. d. Blågrå skifferlera, föga sandig, nedtill dold af ras; synlig mäktighet 0,45 m. Längst ned vid bäcken och blottad under raset ligger en Ijus, finkornig sandsten, ej olik sandstenslagrens i skiffer- leran a bergart. Ofvanpå denna skifferlera, som för öfrigt täckes af moränlera (ni), synes också en sandstensbank. Ril 112670. S. <1. U. Ser. Ca, N:r (i.