De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
470
III. DE SÄBSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN.
innan sandsten motte. I det vid schaktsånkningen uppbrutna »berget», hufvudsakligen
sandsten, förekomma allmånt knölar af lerjärnsten.
Schaktet Carl XV, 26 meter djupt, ar afsånkt på Södra Vallåkra heminans ägor,
Vs kilometer sydvåst om Vallåkra järnvägsstation vid en höjd af 32 m. öfver Qvistofta-
dalens botten. Lagerföljden i schaktet och en från bottnen verkstålld borrning är:
Kvartara lager (moränlera 111. m.).....................
Sandsten...............................................
Stenkolsflöts (kol och kolflis) .......................
Eldfast lera...........................................
Borrning< Sandsten, grå Skifferlera, svart Sandsten, Ijusgrå Svart lera Grå, hård lerjärnsten Skifferlera
10,4 nr
14,6 »
0,4 »
0,5 »
3,0 »
17,0 »
3,6 »
0,6 »
0,6 »
0,9 »
Kolflötsen utgjordes enligt uppgift af 30 cm. goda kol och darofvanpå 10 cm. kol-
flis eller kol N:o 3. Den ofvanliggande mäktiga sandstenen var i sin nedersta del mörk-
grå och mycket lerhaltig. Lagren hade ett nästan horisontellt läge. De tre i grufvan
drifna hufvudorterna voro respektive 9, 24 och 32 m. långa. Såval kol som lera upp-
fordrades. Arbetet upphörde, och schaktet lämnades öde under senare hälften af 1866.
Schaktet Adolf Rosen. Detta schakt år belüget 1 km. nordväst om »Carl XV»,
norr om Qvistoftadalen, på Norra Vallåkra bys ågor, ej långt från de förut nämnda, på
1700-talet’ drifna dagortsarbetena. Höjden öfver dalbottnen år 38 meter. Schaktet år
32 in. djupt och genomgår följande lager:
Kvartära lager (moränlera m. m.).........................9,5 m.
Sandsten................................................20,8 »
Stenkolsflöts............................................0,4 »
Eldfast lera.............................................1,2 »
hvarunder enligt borrning ar
Lera, lins (eldfast?)....................................6,5 »
Kolflötsen utgjordes nederst af 10 c:a cm. rena kol men i ôfrigt af såmre, inatta kol
eller s. k. kolflis. Kolflötsens och lagrens lutning år ungefår 10° åt NO eller NNO.
Fyra hufvudorter jåmte en mängd andra utgrena sig från schaktbottnen. Taket i dessa
utgjordes af en foga hård sandsten, sulan af eldfast lera, hvaraf en del jåmte kolen upp-
fordrats. Allt arbete upphörde 1866. Uppfordringen i »Carl XV» och »Adolf Rosen»
skedde med maskinkraft, i de båda Dalschakten för hand. — De fyra schaktens höjdläge
i forhållande till hvarandra och till kolflötsen i de gamla orterna vid norra sidan af Qvis-
toftadalen har genom afvågning befunnits vara följande:
Jordytan vid schaktet Carl XV ..............................O,o
» » Dalsschaktet N:o 1...........................-14,7 m.
» » » N:0 2 .....................— 19,9 »
» » schaktet Adolf Rosen ....................+ 5,3 »
Kolflötsens utgående i dagen å norra dalsluttningen . •—11,3 »