De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
VALLÅKRATRAKTEN: LEROR OCII LERVARUEABRIKER.
477
fabrikens mekaniska anordningar. De nya ugnarna, 8 till antalet, rymma c:a 900 ror
hvardera. Som bränsle användes en sort engelska stenkol, som, enligt uppgift, till det
yttre mycket liknar skånska »stenkol N:o 2». Råmaterialet för tillverkningen, -en Ijus
skifferlera, brytes i ett stort dagbrott helt nara vaster eller VNV om fabriken, i Qvis-
toftadalens södra sluttning. Hela den ända upp till sluttningens krön nående väggen i
brottet utgöres af grågul eller gulgrå, skifvig skifferlera, till synes tändigen mager,
delvis ytterligt finskiktad, delvis sammansatt af 2—4 cm. måktiga eller åndå tjockare ens-
artade lager, troligen mera sandiga. Skifferleran kan i sin helhet anvandas ånda upp-
ifrån och ned i den 20 à 25 meter höga branten. Den år icke eldfast utan klinkrande,
s. k. klinkerlera; males å s. k. kollergångar, men underkastas ej slamning. Till grenrör
och motsvarande fabrikat har det befunnits nödigt att inblanda en viss kvantitet eldfast
lera från det förut omnämnda lerbrottet vid borglåmningen å Norra Vallåkra ågor. At-
gången håraf år dock, enligt uppgift, ej större ån en järnvägsvagn i veckan. Fabriken
Eig. 314. Skarning genom råt-liaslager oster om> Vallåkra lervarufabrik.
Vaggen b—c å planskissen fig. 313. Höjdskalan dubbelt större an längdskalan.
m morängrus; — sk skifvig skifferlera, i vått tillstånd plastisk, innebållande dels runda lerjärnstenskonkretioner,
dels kantiga järnoxidbildningar med mer eller mindre oförändrade lerkarnor lika dem som beskrifvits från ett lerbrott SSO
om Sofiero. 1 Fyra skilda lager kunna följas; — s ett 45 à 60 cm. mäktigt lager finkornig, delvis rostfärgad sandsten.
har egen normalspårig jårnvåg till Vallåkra station. Under 1906 tillverkades omkring
200,000 ror med ett tillverkningsvårde af 90,000 kronor, men redan året dårpå gick
fabrikationen i något större skala. Omkring 40 arbetare sysselsattes. 2
Oster om lervarufabriken och fram emot jårnvågen har marken afbanats och jåmnats
för erhållande af plats till upplag af ror m. fl. produkter. Därvid blottades åfven råt-
liaslager. Dessa bilda efter nedschaktningen en lodråt, 2 à 3 m. hög vågg såsom be-
grånsning mot afbaningen och utgöras af skifferlera med inneslutna lerjärnstensknölar
och ett sandstenslager samt stupa 3°—5° åt ungefår nordvåst. Troligen ligga dessa lager
under de i lerbrottet våster om fabriken blottade.
1 E. Erdmann: »Järnoxidbildningar i lager tillhörande ratiska formationen i Skåne.» Geol. Forenes
Forhandl. 1880.
2 Hvad som ofvan meddelats rorande lerbrottet på Norra Vallåkra ägor, nordväst om stationen, samt
rorande Vallåkra lervarufabrik grundar sig dels på egna iakttagelser vid besök på platsen sommaren 1907,
dels på skriftliga uppgifter, som samma år välvilligt lämnats af herr A. T. Wind, stationsskrifvare vid Ramlösa
station.