De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

476 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. fårgen och eldfast samt så mäktig, att den stracker sig såval ofvanför orternas tak som under deras sula. Arbetet hår pågick omkring 3 år, hvarefter under följande 4—5 år den eldfasta leran upphöggs genom dagbrott ôster om bäcken, hvarest leran låg endast ett par meter under jordytan. År 1895 brotos 845,000 kg. och 1897 omkring 1,207,370 kg. eldfast lera, som fraktades till Billesholm, enligt en af I. Svedberg år 1897 afgifven tjänsterapport. — En ganska betydande brytning af, som det synes, samma slags eldfasta lera pågår sedan år 1905 strax ôster om den gamla fornlåmningen »Borgen», ungefår 0,7 kilometer nordvåst om Vallåkra station. Lerbrottet år anlagdt i den åt SSO af- fallande sluttningen; dess inre vågg mater 7 m. i hôjd och utgöres af grå, eldfast lera, niera ån 6 meter måktig, öfverst mörkare och något kolblandad, under en 0,7 meter tjock jordbetäckning. År 1906 brotos hår 2,150 ton lera. Ojämförligt största delen af hår- varande brytningskvantiteter har transporterats per jårnvåg till Ifö kaolin- och chamott- aktiebolag, Bromölla, att dår i blandning med eget råmaterial anvåndas till eldfast tegel. Den ifrågavarande i Norra Vallåkra förekommande eldfasta leran har vid profning vid flera tegelbruk enligt uppgift visat sig tåla en bränntemperatur af 1,750—1,800 grader. Fig. 313. Skisserad plantcekning ofrer Vallåkra lervarufabriks narmaste omgifning. Längs a —b och b-c äro lodräta, ett par meter hüga, i rät-liaslager nedskurna skärningar nppkomna genoni markens afbaning väster och norr därinvid. Skifferlera såsom råmaterial anvandes vid den i början af 1890-talet anlagda Vallåkra lervarufabrik, belågen på södra sidan om Qvistoftaån, helt nåra soder ora jårnvågen, ungefår 3/4 kilometer VNV om Vallåkra station. Fabriken ågdes en tid af »Vallåkra lerindustriaktiebolag», och hår tillverkades under några år »klinker» och trottoar- tegel liknande dem, som fabriceras vid Helsingborgs ångtegelbruk. Men tillverkningen upphörde år 1900, hvarefter bolaget upplöstes och fabriken forsåldes till enskild person.1 Denne lat ombygga ugnarna ocli ombildade fabriken for tillverkning af saltglaserade rör, 1—6 decimeter i diameter, kloakbrunnar och grenrör samt krubbor for stall och ladugårdar. Roren pressas med hydraulisk kraft. Angmaskin drifver 1 H. Larsen i Köpenhamn.