ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
486 III. DE SÄRSKILDA GRUEVORNA OCII FALTEN’. en nordvestlig fortsättning af, eller sammanhänga med, de stora förkastningar, som i SO—NV:lig riktning antagas genomsätta Hyllinge grufvas område, i trakterna norr och söder om schaktet därstädes. År 1875, sedan borrningarna afslutats och jag, på begåran af Üfverste Thulstrup, rorande de inom Fleninge kolfålt befintliga kollagrens låge m. m. afgifvit ett utlåtande, 1 beslöt bolaffet att omedelbart afsånka schakt. Platsen för detta bestämdes till nårheten af det 108 m. djupa borrhålet Nto 3, i hvilket vid c:a 75 in. djup ett 65 in. mäktigt kollager enligt borrjournalen förefinnes. Maskiner och pumpar m. m. för den tillåmnade gruf- anläffffningen bestålides i England. Schaktafsänkningen påborjades emellertid redan innan dessa hunnit ankomma till platsen, men måste upphöra vid 15 meters djup till följd af stark vattentillströmning i de kvartåra sand- och grusaflagringarna, som hår nå till och något under nåmnda djup. Icke ens sedan maskiner och pumpar blifvit uppstållda och igång- satta (nov. 1875) kunde schaktningen normalt fortgå, ty den ständigt framträngande fiyi- sanden åstadkom icke blott att pumpen kom i olag utan åfven att sjålfva schaktet efter hånd blef obrukbart. Ett nytt schakt påborjades därför invid det första; men icke heller hår lyckades man komma långre ned an till ungefär 15 meters djup. Och då för ôfrigt de för schaktanläggning anslagna penningemedlen (90,000 kr.) redan voro förbrukade, af- stannades all! arbete och Thulstrup lämnade sin befattning. — Efter att ett garanti- belopp på 16,000 kronor tecknats åtog sig en schaktmåstare Christensen att för en summa af 9,000 kronor afsånka ett nytt schakt, det tredje i ordningen, till 30 meters djup. Han nådde dock ej långre ned an till 15 meter, på grund af att pumpen icke. kunde arbeta med det flytsandblandade vattnet. Nu tillkallades den danske ingeniøren Louis Hein att leda arbetet. En ny pump jåmte lokomobil anskaffades och uppställdes, och en spånt- Väffff anbringades i schaktet för att afstänga sanden och förhindra ras. Men ej ens hår- igenom lyckades man fullfölja afsånkningen; schaktets ofre del satte sig eller språngdes sönder, och marken omkring detsamma började sjunka på en omkrets af 10 a 15 meter, 1 I detta utlåtande gjordes hufvudsakligen följande uttalanden: l:o) Berglagren med dåremellan inne- slutna kolflotser äga inom mellersta delen af taltet, omkring borrhålen N:o 1, 5, 6 och 17, sannolikt ett jåmforelsevis flackt läge; — 2:o) Den flots af 21 cm. mäktighet, som i borrhålet N:o 1 anträffats på 34 ni. djup, motsvaras troligen af den i N:o 5 på 33 m. djup (36 cm. mäktig), den i Nto 6 på 36 m. djup (39 cm. mäktig) och den i N:o 11 (18 cm. mäktig) på 38 m. djup anträffade kolflötsen. Af borrjournalen synes att denna flöts i förstnämnda borrhål både upptill och nedtill begransas af sandsten och att deu i de ôfriga borrhalen år under- bäddad af «eldfast lera». Den 51 cm. mäktiga, på 41 m. djup i Nto 1 liggande flotsen motsvarar de flötser, som i borrhålen Nto 5 och Nto 11 angifvas liggande på respektive 39 och 45 m. djup och åro resp. 21 och 36 cm. mäktiga. De i borrhålen Nto 1 och N:o 5 på resp. 58 och 55 m. djup belägna flötserna åro en och samma flöts; motsvarigheten till denna saknas i N:o 11, eller också har den blifvit forbigangen vid borrnings- arbetet dårstådes; borrjournalen angifver cndast nårvaro af lera och »kolblandad lera». — 3:o) Den i borrhålet Nto 3 vid omkring 77 m. djup angifna, 65 cm. mäktiga kolflötsen motsvarar sannolikt den i Nto 11 vid 38 m. djup anträffade, 18 cm. mäktiga flotsen, eller ligger åtminstone på samma geologiska niva inom lager- serien, ehuru enligt borrjournalen eldfast lera i Nto 3 saknas under kolen. Ar denna förmodan riktig, så före- finnes någonstådes emellan dessa båda nyssnåmnda borrhål troligen en icke obetydlig forkastning, hvarigenom lagren, där borrhålet Nto 3 år neddrifvet, blifvit nedsånkta omkring 35 meter lagre ån lagren vid Nto 11. Dock år det icke ännu möjligt att med någon såkerhet angifva hvarest och i hvilken riktning denna forkastning stråcker sig. — 4:o) Inom kolfåltets våstra del, vid borrhålen Nto 2, 4 och 7, låter den vid borrningarna iakttagua lagerföljden ej vål jämföra sig med den inom fåltets ôfriga delar, men det år sannolikt, att den i borrhålet Nto 2 vid 90 m. djup angifna 48 cm. mäktiga kolflötsen motsvarar flotsen på respektive 58 och 55 m. djup i borrhålen Nto 1 och Nto 5. Om så är händelsen bör en tämligen stor forkastning (eller kanske flera smårre) forefinnas någonstådes i trakten emellan borrhålen Nto 1 och 2, hvarigenom lagren Ato 2 och 7 blifvit nedsänkta.