De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

FLËNINGETRAKTEN. 487 så att man fruktade att maskinskorstenen skulle falla och schaktet stôrta samman, hvar- för arbetet upphörde. Något ytterligare schaktsänkningsförsök gjordes ej, och år 1878 upphörde Fleninge Kulselskab, efter att hafva utgifvit hôgst betydande summor för borr- ningar, schaktsänkningar, maskiner och inventarier samt till förvärfvande af inmutnings- och jordägarerätten inom de för grufanläggning afsedda områdena. Ôstra delen af det kolfåltsområde, som Fleninge Kulselskab innehade, ingår numera i Hyllingebolagets koncessionsområde, den s. k. Rosendalskoncessionen (se tafl. 2 i atlasen). I Hyllingebolagets borrhål N:o 36, ungefår V2 kilometer sydost om Fleningebolagets borrhål N:o 11, träffades samma två kolflötser, vid 45—50 meters djup, som i detta; vid 80 meters djup (môjligen redan vid 66) vidtog röd keuperlera. Afven i Hyllinge- bolagets borrhål N:o 37, långre söderut, strax utanför Fleninge sockens ôstra grans (tafl. 2 i atlasen), förekomma dessa samma kolflötser, likasom också den rôda keuperleran, ehuru på c:a 15 meters lågre nivå an i N:o 36. Förutom de borrningar, som i det foregående omnämnts, åro inom Fleninge soeken åfven utförda tvenne, år 1871, af Grefve H. A. Taube, en af Billow & Ekström 1874 och en af Skromberga Stenkols- och Lerindustri-Aktiebolag. — I Taube’s borrhål N:o 1, nedslaget på Odåkra mark i socknens sydvåstra del till 40 m. djup, tråffades inga kol; i N:o 2, belåget på Fleninge bys ågor c:a IV2 km. sôder om kyrkan och 80 meter djupt, uppgifvas två kolflötser vara tråffade vid 69 och 76 m. djup, resp. 30 och 39 cm. måk- tiga. — Vid den 214 meter djupa borrning, strax våster om Fleninge kyrka, som for Billow & Ekström’s råkning medelst diamantborrmaskin utfördes genom ett engelskt bolag, under ledning af engelske ingeniören A. H. Rowe, genomborrades den stenkols- förande formationens hela mäktighet hårstådes (c:a 143 meter) utan att någon nåmnvård kolflöts tyckes hafva paträffats. Borrjournalen angifver endast 3 små kollager af 9—15 centimeters mäktighet vid resp. 123, 140 och 141 m. djup. Från 143 till 214 m. djup borrades i den underliggande triasformationens lager af röd lera m. m. Kostnaden för denna borrning uppgick enligt Bergmåstarerelationen till 22,300 kronor. — 1 Skromberga- bolagets 142 meter djupa borrhål N:o 8 A, sôder om Fleninge kyrka, några hundra meter från diamantborrhålet, tråffades icke någon kolflöts; ej ens den minsta kolrand blef hår påvisad. Borrjournalen angifver endast sandsten och lera, växlande i lager och bankar från 1 till 28 meter i mäktighet. Kropps soeken. I afseende på koltillgångar år Kropps socken, med undantag af den till Hyllinge grufva hörande ôstra delen, ganska vanlottad. De stenkolsinmutningar, som hår förr innehafts af såvål enskilda personer som af Kropps Aktiebolag, äro for inera ån 30 år sedan öfvergifna. Här verkställda borrningar hafva i allmänhet lämnat öfver- vågande negativa resultat. Uti ett af Kropps Aktiebolag åren 1873—1874 medelst amerikansk linborrapparat utförd borrning (A.-o 1 Väla) inom socknens västra del, vid körvägen VNV om Vasatorp, tråffades intet kollager oaktadt borrningen fullföljdes till 178 meters djup, omkring 150 m. i rät-liasformationen och c:a 30 111. i den underliggande triasformationens roda lera och sandsten. En stor del af socknens östra hälft ingår nu, såsom af kartan tafl. 2 i atlasen synes, i Hyllinge grufvas område och den till Skånska Kolbrytningsaktiebolaget hörande Fleninge-