De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

494 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. Wälinge socken: Vid Rögla, söder om gården, inom Höganäsbolagets nuvarande kolfaltsområde, gjordes år 1873, for herrar BILLOW & Ekström, medelst amerikansk maskinborr en borrning efter stenkol till 85 m. djup, utan att kol träffades. Kvartära jordlager 20 m., rät-lias 51 m.; darunder keuper från 71 meters djup. — I ett af N. K. Rygaard inom samma kolfältsomrade år 1875 gjord borrning efter vatten vid Ejerbo- lund, väster om Rögle station, till 105 meters djup, träffades, enligt uppgift, 2:e mindre kollager vid resp. 53 och 66 meters djup. Kvartären är minst 6 m. mäktig. — En år 1904 vid Wegeholms gård utförd borrning efter vatten nedgick till 35 meters djup genom sand och nederst vattenförande grus, enligt uppgift af agaren, löjtnant Wilh, von Geuer. Borrningsentreprenören Jöns Andersson har meddelat, att i en af honora utförd brunnsborrning vid Wegeholm (på samma plats som borgen) träffats, på omkring 90 meters djup, »fin, ej hård kalk eller krita». Vid detta djup blef vattnet, enligt hans påstående, »alldeles hvitt som mjölk», och han vill därför hålla for troligt att kritlager har forefinnas, en åsikt for hvilken dock intet bevis kunnat framlaggas och som sannolikt ej heller ar med verkligheten öfverensstämmande. En likartad hvitfärgning af vattnet har for öfrigt iakttagits kunna härröra från i vissa rät-liassandstenar inblandad, fint fördelad kaolin, såsom t. ex. vid afsänk- ningen af schaktet N:o I vid Bjuf, då den hvita sandstenen ofvanför ofre flotsen genomschaktades. — I ett brunnsborrhål vid Wegeholms mejeri, träffades, enligt Andersson, 45 m. lösa jordlager och därunder sandsten. Ströfvelstorps soeken: Borrhål vid Kärra väderkvarn, väster om landsvägen c:a 6 km. söder om Ängelholm; 56 m. lösa jordarter och därunder något skifferlera (rät-lias). — Borrhål efter vatten vid N. Vara- lôf, c:a 4 km. söder om Angelholm, åren 1886—1887. Djupet omkring 120 meter. Endast lösa jordlager; emellan 104 och 120 meter var så lös sand, att man ej behöfde stôta ned borren utan endast använda pump- ning. — Borrning efter stenkol vid Nya Wilhelmsfält, c:a 3 km. söder om Angelholm, verkställd på 1870- talet. Djupet mellau 50 och 60 meter. Endast kvartära jordarter, däribland »lera med sten». Från c:a 55 meters djup frambröt med ganska stor våldsamhet vatten och brännbar gas, hvarvid arbetarna öfverspolades och marken i närheten betäcktes af medförda småstenar och slam. Vattnet stiger i ror P/2 meter ôfver markens yta (Jöns Andersson), När den nuvarande agaren af Nya Wilhelmsfält, N. H. Stormgaard, omkring år 1905 tillträdde gården hade gasutströmningen i följd af borrhålets igenslammande upphôrt, men efter då foretagen upprensning utströmmade gasen ånyo. Öfver borrbrunnens rörmynning placerades en mindre gasklocka (800 liter), från hvilken gasen genom ror ledes dels till kreatursstallarna for dessas belysning, dels till koket att användas som kokgas under den årstid belysning ej forekommer. Gasen räcker till 2 timmars kokning dagligen. Jämte gasen lämnar brunnen vatten, som, ehuru något järnhaltigt, är dugligt som dricksvatten för kreaturen. — Brunnsborrning utförd vid Gamla Wilhelmsfält något norr om foregående i början af 1880-talet af Svenska Jordborrningsbolaget. Djupet 69 m. Berggrunden ej nådd. Följande kvartära jordlager uppgifvas vara genom- borrade: Lösa lager ............................................4,45 m. Mergellera med sten och spår af kol (moränlera) . . 33,29 » Rullsten och grus .....................................1,78 » Groft grus (med kol) ..................................2,97 » Lagrad sand............................................1,19 » Grus (med kol) ........................................0,89 » Skiktad lera....................................-... 11,28 » Sand...................................................2,38 » Lagrad sand............................................7,72 » Grus ôfvergàende till sand, vattenförande .............3,56 » 69,51 m. Gasutströmning ur borrhålet forekommer äfven här, och denna hade ännu så sent som år 1904, enligt uppgift, ieke upphôrt. Vid Petersgård, 1 km. söder om Nya Wilhelmsfält, utfördes år 1908 en borrning efter vatten till 144 meters djup. Äfven har hafva de kvartära jordaflagringarna en betydande mäktighet; det är för öfrigt knappast möjligt att afgöra vid hvilket djup dessa sluta och underliggande formation börjar. Af borrprotokollet att döma är kvartären här minst 70 m. mäktig; efter att borren till 68 meters djup drifvits i respektive lös sand, grus